Jodå, jag vet att språk förändras, ibland för att somliga medvetet driver kampanjer för att fylla positivt värdeladdade ord med negativ värdeladdning, eller tvärtom, ibland för att språket bara glider iväg synbarligen av sig självt eller genom påverkan från andra språk. Jag vet också att lingvister idag brukar vara väldigt toleranta och vägra lägga värderingar på vårt språkbruk eller förändringar av det. Jag ska i alla fall gnälla lite över en förändring i skriftspråket som inte bara uppvisas av folk som inte har skrivande som yrke utan som även ses i mediatexter, skrivs av proffs alltså, och som jag inte bara irriterar mig på utan som också stör mitt läsande. Det gör nämligen att jag hakar upp mig när jag läser för att det strider mot språklogiken. Ännu mer irriterad blir jag när jag kommer på mig själv med att numer göra samma skrivfel ibland.

Jag tänker på det där bruket som börjar bli allt vanligare, ja i stort sett det vanligaste, att man konsekvent skriver ”för/till/åt/genom de som….”. Jag fick lära mig att man har objektsform efter prepositioner, alltså att man ska skriva ”för/till/åt dem som…”.

Det lustiga är att ingen skulle komma på idén att skriva: ”Han sade till jag, som skulle vara ledig…” medan man nästan utan undantag skriver: Han sade till de, som skulle vara lediga…”
Ingen skulle komma på tanken att skriva: ”Han skrev ett brev till vi, som skulle informeras om…”, medan man utan eftertanke skriver: ”Han skrev ett brev till de, som skulle informeras om….”.

Man undrar vad denna inkonsekvens i språkbruket beror på. Beror det på att skolbarn numer inte får lära sig när man ska skriva ”de” och när man ska skriva ”dem”, att de bara fått lära sig att skriva ”dom” i skolan och sedan blir de förvirrade när de läser ”gammalmodiga texter” där det görs skillnad mellan ”de” och ”dem”, alternativt vill försöka verka duktiga och skilja mellan ”de” och ”dem” fast de inte behärskar regeln för när man ska skriva det ena och det andra?

Eftersom jag känner utbildade lärare som inte kan de här reglerna så gissar jag att eländet beror på dålig skolundervisning.

Om jag inte missminner (rätta mig den som har de exakta uppgifterna här) så bestämdes det, från Skolverket antar jag, någon gång på 70-talet, att eftersom vi inte skiljer mellan ”de” och ”dem” när vi talar, utan alltid säger ”dom”, så anpassar vi nu skriftspråket efter talsspråket, så i fortsättningen får skolorna lära eleverna att alltid skriva ”dom”, vilket ställde till problem eftersom de äldre inte kunde förmå sig att skriva ”dom” i alla lägen och vi därför fick två helt olika system för hur vi ska behandla dessa pronomen i skriven text – med ty åtföljande förvirring.

Mitt förslag är alltså att lärare endera går in, stenhårt, för att lära sina skolelever att bara skriva ”dom” i alla situationer där vi säger ”dom” när vi pratar och förklarar för eleverna att de inte ens ska försöka skilja mellan ”de” och ”dem” i skrift, för det klarar de inte av, eller att lärare får i uppdrag att verkligen lära sina elever när man ska skriva ”de” och när man ska skriva ”dem”.

Eller är jag den enda numer som studsar när jag läser denna användning av ”de”?