Sätt Repalu som lärare för 150 elever och sätt betyg på honom
Nu går skam på torra land. Som jag gissade skulle skulden för skolors misslyckanden läggas på lärarna och det var ju inget nytt. Socialdemokraterna har, verkar det, hatat skolan och lärare i alla år och också tagit sina möjligheter att klämma åt lärarna, på senare år inte minst med nerdragningar i skolan och med regler om att lärare minsann ska sitta i skolan mellan åtta och fem, med att genomföra ”lean production” även i skolan – ständig underbemanning alltså. Dessutom inledde man besparingarna på 90-talet med att ofta anställa rektorer som var underkvalificerade, satte förskolärare, i värsta fall ekonomer, som rektorer för lärare med äldre elever och att basa över lärare som hade betydligt högre utbildning än rektorerna – det blev billigare på det sättet och ovanpå detta drog man in resurser till hemspråksundervisningen, som ofta betydde extra skolhjälp för invandrarbarn med begränsade kunskaper i svenska. Någon bra arbetssituation för lärarna blir det inte med sådana åtgärder.
Repalu föreslår nu, som ytterligare ett socialdemokratiskt hatförslag gentemot lärarna, att dessa ska betygsättas av eleverna. Den lärare som inte förmår entusiasmera sina elever ska få veta detta från eleverna.
Det finns två slutsatser man kunde dra om orsakerna till att klass 9A lyckades under de fyra experimentmånaderna, en riktig och en felaktig och givetvis drog man den felaktiga slutsatsen och den mest improduktiva.
Å ena sidan kunde man säga som det är, att många lärare har fruktansvärda arbetsbördor numer, just på grund av att man stressar dem allt mer och för att man dessutom inte backar upp dem, inte anser att det de gör är viktigare än att man kan sänka deras löner, relativt sett, och försämra deras arbetssituation – på alla sätt. Å andra sidan kunde man säga att elever misslyckas för att lärarna inte ids anstränga sig, och det blev det senare man bestämde sig för – förutsägbart som amen i kyrkan.
De senaste 20 årens skolpolitik är som om man skulle ta ifrån en grävmaskinist hans grävskopa, ge honom en spade och kräva att han hinner gräva lika mycket med spaden som med grävskopan.
Först river man Sverige och ger dem som sliter i offentlig sektors olika delar, och som numer går i väggen den ena efter den andra, allt sämre arbetsförhållanden och allt mindre resurser, sedan skäller man på dem för att de inte klarar sina uppgifter nöjaktigt och föreslår att de ska pressas ännu mer psykiskt – för att jobba bättre och bli effektivare. Piska lärarna mer, säger Repalu alltså, och tänker utrusta eleverna med piskor. Det fungerar inte. Jag gissar att det mest kommer att resultera i att fler lärare lämnar skolan och att färre vill utbilda sig till lärare.
Jag har skrivit om det tidigare på bloggen: Här tar man in ett antal skickliga lärare under fyra månader och ger dem i prinicip fantastiska möjligheter, en klass med bara 20 elever, en total uppbackning från rektor och studierektor (eller vad den ene av de ledande var), sätter TV att filma lärarna, låter hela svenska folket följa deras arbete, och se, resultatet blev lysande. Dessa lärare slet som djur, vilket också svenskläraren vidimerade när hon mitt i perioden berättade att hon var dödstrött. En klass på 20 elever några timmar varje vecka – och dödstrött. Man ska vara bra korkad för att inte förstå vad hon faktiskt berättade med detta.
Försök göra om deras trick med 150 elever Repalu, med fem dagars undervisning och skyldighet att sitta i skolan och syssla med dumheter, onödiga möten, om allt möjligt som egentligen är irrelevant, den tid som inte fylls ut av lektioner och att dessutom åka runt stan och samla upp de elever som föredrar att skolka. Jag garanterar, Repalu kommer att misslyckas.
Nej, låt barnen sätta betyg på samhället och på politikerna, på det samhälle som i allt högre grad struntar i barnen och ungdomarna, som betraktar dem som tärande och skär ner på alla kostnaderna för dem, från barnavård genom boende och förskolor över ungdomsgårdar, grundskola och gymnasium tills de ska ut i arbetslivet, som skär ner på de sämre ställdas möjligheter och ger allt mer till de allra rikaste!
Länkar:
– Elevernas betyg på sina lärare, Repalu i AB
– 9 A och rivningen av den svenska skolan, Motvallsbloggen 4/4
07/05 21:27 at 21:27
Vad bra skrivet, Kerstin!
Tack för det!! Med en stor suck.
Jag jobbar nämligen som lärare.
08/05 04:46 at 04:46
k:
Så lite så.
Men egentligen tycker jag att lärare får skylla sig själva, så mesiga som de är och så in i döden plikttrogna, istället för att säga ifrån när deras situation i själva verket har blivit helt omöjlig.
08/05 10:32 at 10:32
En fundering bara som jag får: I sverige har vi en av de högsta omkostnaderna för skolan i Europa (eller hade iaf för 2-3 år sen när den rapport jag läste skrevs). Och ändå halkar vi varje år nedåt vad gäller elevernas kunskap när dom går ut.
Hur komemr det sig ? Och på vilket sätt skulle mer resurser garantera bättre resultat. Uppenbarligen har ju skolor utomlands bättre resultat på mindre resurser !
/K
08/05 13:20 at 13:20
Klas:
Det var ju lite svepande det där. Exakt vilka länder nere i Europa har bättre resultat i skolan trots sämre resurser, och i vilka skolor har de det?
08/05 16:21 at 16:21
Nu är det iof flera undersökningar de senaste åren som jag har läst referat ifrån. Men här är dels en tidningsartikel (AF – inte den pålitkligaste av källor tyvärr):
http://www.aftonbladet.se/foraldrar/skolbarn/article108117.ab
samt PISA 2006’s resultat (placering sid 21):
http://www.pisa.oecd.org/dataoecd/15/13/39725224.pdf
Kommentar från finska utbildningsministeriet om kostnader/resurser och placeringar i studier över utbildning:
http://www.minedu.fi/OPM/Tiedotteet/2005/9/oecdn_koulutusjarjestelmavertailu_julkistettiin?lang=en&extra_locale=en
/K
08/05 19:53 at 19:53
En komplettering till Kerstins postning och ett partiellt svar till Klas:
Finland är det just nu det land som skolpolitiker från hela världen vallfärdar till för att få veta varför just det landet hamnar högst i undersökningar om skolevers kunskaper. En av orsakerna tycks vara att lärarna har hög status och att lärarlönerna är högre än i många många andra länder, t.ex. i Sverige. Så visst skulle det kunna hjälpa med mer pengar.
09/05 11:45 at 11:45
En annan orsak är att Finland inte har privata skolor. Bara i Stockholm kostar systemet med skolpeng extrakostnader på en halv miljard om året, som givetvis tas från skolpengen.
Jag har skrivit mer om detta på http://www.alternativstad.nu/Dokument/privatskola.html
09/05 12:34 at 12:34
Börje: Javisst kanske lärarlönerna är bättre. Men hur komemr det sig att dom totalt sett spenderar mindre pengar på skolan och får bättre resultat !?!?
Min inlaga är att det kanske inte räcker med mer pengar rakt av – utan att man måste väcka engagemang och ta itu med systemfel.
Eftersom vi redan har en av de dyraste skolorna utan att ha de bästa resultaten så förvaltar vi ju uppenbarligen pengarna fel. det betyder ju inte att våra lärarlöner är höga bara för det – vi kanske inte lägger pengarna på rätt saker ?
Men att tex ge bättre lärare bättre betalt är ju ett sätt. Att ge alla lärare bättre betalt på ett bräde motiverar ju knappast till att utföra sitt bästa – eller ?
Och det lär inte höja statusen heller eftersom vilken lärare som helst då kan få högre lön, det säger inte att man är bra…
En annan sak är kanske kringadministrationen – man kanske skall antälla personal som avlastar lärare så att dom kan koncentrera sig på undervisningen… well jag har inte lösningen, att vallfärda till Finland är nog ett bra sätt – att fortsätta som vi gör och eventuellt pumpa in mer pengar planlöst tror jag inte är ett bra sätt.
/K
12/05 15:23 at 15:23
Du har skrivit en lång kommentar om viktiga frågor, men tyvärr så handlar den inte huvudsakligen om inlägget. Därför har jag strukit din kommentar. Se kommentarregler.
/Kerstin
14/05 16:19 at 16:19
Som mor till en tonårig son, kan jag bara konstatera att resultaten man förväntar sig att han ska ha, inte stämmer överens med skolans egna uttalade mål. Efter diskussioner med mentor och övriga lärare där jag ställt frågan om vilka resurser för eleverna finns, får jag till svar ett uppgivet, -Tyvärr så ges inte utrymme för resurspersoner i nionde klass längre.
Så småningom information mellan mellanstadilärare och högstadielärare leder till att överlämningen från mellan- till högstadiet också väcker ett intresse för lärande hos eleverna och även en vetskap om att de faktiskt får lov att klara sig på egen hand genom den så viktiga perioden i sitt lärande liv.
Lägg mer pengar till rätt resurser och framför allt identifiera vilka resurser som krävs för att eleverna ska bli godkända. Det räcker inte med att säga -Det här ska ni kunna, och sedan släppa dem och hoppas de själva ska lista ut hur de ska få sin kunskap.