Via Pierre Gillys blogg kom jag att läsa en informativ artikel i Esquire, om en intervju med några högrankade tjänstemän runt president Bush. De båda är Mellanösternexperter och de arbetade, på olika sätt, med förhandlingar med Iran efter 9.11.

Intervjun handlar om hur kriget mot Iran förberetts och förbereds och om hur fredsinitiativ, vad gäller Palestinafrågan, från arabstaterna nonchalerades, bl.a. pga Sharons önskemål inför det israeliska valet mm. Förfärande läsning. (Vad gäller Israels politik, och Sharons önskemål så förvånar det mig inte, eftersom jag sedan bra många år är helt övertygad om att de styrande i Israel för allt i världen inte vill ha fred.)

De båda tjänstemännen, en man och en kvinna numer gifta med varandra, har avgått och nu är de belagda med tystnadsplikt och vad de vill publicera censureras. De försöker ändå, så gott de kan, informera om vad som faktiskt har hänt i den här frågan och hur det har gått till, samt att varna för det kommande kriget mot Iran, förmodligen i någon slags förhoppning att någon eller några ska stoppa galningarna i Vita Huset.

Läs artikeln, den är mycket viktig. Här talar ett par goda konservativa personer, som tappat tron på sin regering och sin ledare och president. Det har gått ganska långt när sådana går ut och vill varna för vad det egna partiets ledning står beredd att göra. Har man läst deras story förstår man dem. Det finns ingenting hederligt i Bushregimen, bara storhetsvansinne och ond vilja.

Det kommer att komma ett anfall på Iran, säger en av dem tvärsäkert sist i artikeln och vi är så trötta på att försöka informera om detta, suckar kvinnan, en av de två fd topptjänstemännen.

Dessvärre tror jag dem och det perspektiv och de risker som detta öppnar är förfärande – mycket, mycket värre än anfallet på Irak (varmed inte menas att det som händer i Irak, liksom i Palestina, inte är förfärligt – tvärtom, det är så hemskt att man knappast orkar tänka på det).

Länkar:
– Pierre Gillys blogg
– Esquire