Det är onekligen intressant att konstatera hur olika vänstern har reagerat på Natos ingripande i Libyen. World Socialist Web Site, Fjärde Internationalens engelskspråkiga site, är mycket kritisk till Natos angrepp på Libyen. Där skriver man 3/10 2011 bl.a. följande om Libyen:

There is a definite parallel between the situation in Sirte and the brutal US offensive in the Iraqi city of Fallujah during November-December 2004. About 10,000 US troops and marines levelled the city of 250,000 people, indiscriminately bombing homes, factories and mosques. The operation was intended to crush the Sunni insurgency against the illegal occupation by terrorising the entire Iraqi people. As is now the case in Sirte, the fighting in Fallujah was less a war or battle than it was an outright massacre, with a vastly outnumbered and lightly armed group of resistance fighters overcome by the world’s most destructive and technologically advanced ground and air forces.

(min översättning: Det föreligger en definitiv parallell mellan situationen i Sirte och den brutala USA-offensiven i den irakiska staten Falludja under november-december 2004. Omkring 10.000 USA-soldater och marinsoldater slog ut staden med 250.000 invånare genom att utan urskillning bomba bostäder, fabriker och moskéer. Operationen syftade till att krossa sunniupproret mot den illegala ockupationen genom att terrorisera hela det irakiska folket. Som fallet är nu i Sirte, var kampen i Falludja mindre ett krig eller ett slag än en regelrätt massaker, där en tämligen liten och klent beväpnad moståndsstyrka slogs ner av världens mest destruktiva och teknologiskt avancerade mark- och luftstyrkor. (1))

I artikeln konstateras vidare att:

NATO’s conduct of the war in Libya during what appears to be its final stages is also undoubtedly intended to send a signal to governments throughout the Middle East and internationally. In March, Sarkozy made this clear in no uncertain terms, declaring: “Every ruler should understand, and especially every Arab ruler should understand, that the reaction of the international community and of Europe will from this moment on each time be the same.” (1)

(min översättning: Natos aktion i Libyen, under vad som förefaller var dess slutfas, är också och otvivelaktigt ämnad att sända signaler till regeringar i Mellersta Östern och internationellt. I mars klargjorde Sarkozy detta i fullständigt tydliga ordalag när han deklarerade att:”Varje ledare skulle förstå, och speciellt varje arabledare, att reaktionen från det internationella samfundet och från Europa kommer från och med nu och varje gång att bli densamma.” )

I en annan artikel på samma site kan vi, apropå att Jalil nyligen utlyste ett tvådagars eld-upphör i Sirte för att ge civila en chans att lämna staden, läsa:

Having supposedly given time for civilians to flee, all those left in the city will be regarded as legitimate targets by NTC fighters.

A similar campaign was waged in the lead up to the US assault of the Iraqi city of Fallujah in November-December 2004. After demanding that civilians flee, the commanders of the 10,000 US troops and marines who invaded the city regarded everyone still there, especially men, as justifiable targets. The entire urban centre became a free-fire zone, while civilian buildings were systematically levelled as a means of killing snipers and other anti-occupation fighters. Similarly in Sirte, snipers have played an important role in pushing TNC militia out of the city centre.

Those left in Sirte include the most vulnerable layers of the population. One fleeing resident told the BBC that “those left behind were either too badly injured to leave, or lacked cars and petrol.” Petrol reportedly costs 600 dinars, or about $450, for 20 litres. Mohammed Dahab, a 30-year-old engineer who was born in Sudan but has lived in Sirte since he was 5, told Spiegel Online: “The only ones left are the poor, including many African foreigners.” (2)

(min översättning: Genom att ge civila en chans att fly, kommer alla som är kvar i staden därefter att betraktas som legitima mål för NTC-styrkorna.

En liknande kampanj utlystes under inledningen till USA:s angrepp på den irakiska staden Faludja i november-december 2004. Efter en uppmaning till civila att fly, betraktade de 10.000-hövdade USA styrkan och marinsoldaterna, som invaderade stan, alla som var kvar där, speciellt män, som legitima mål. Hela stadens centrum blev en zon för fritt skjutande medan civila byggnader attackerades med målsättningen att döda alla krypskyttar och andra anti-ockupationskämpar. På samma sätt har krypskyttar i Sirte spelat en viktig roll för att driva ut TNC-milisen ur stadens centrum.

Bland dem som är kvar i Sirte finns de mest utsatta lagren av populationen. En flyende invånare berättade för BBC att ”de som fanns kvar var endera för illa skadade för att kunna lämna staden eller saknade bilar eller bensin.”  Bensin, rapporteras det, kostar 600 dinarer, eller omkring 450 dollar för 20 liter. Mohammed Dahab, en 30-årig ingenjör som är född i Sudan men har bott i Sirte sedan han var fem år, berättade för Speigel Online: ”De enda som är kvar är de fattiga, inklusive många afrikanska utlänningar.”)

Från andra håll rapporteras att ett stort antal svarta flydde till Sirte under den etniska rensningen av Tawerga, staden som rebellerna beslutat sig för att utradera totalt därför att den huvudsakligen befolkades av svarta. För dessa, men även för andra, de som står på ”rebellernas” listor över vilka som uttryckt stöd för Ghadafi, är det förenat med livsfara att försöka lämna staden eftersom rebellerna kontrollerar alla som lämnar staden och griper alla som de anser vara fientligt inställda mot dem eller mot TNC. Dessutom riskerar flyende att bli beskjutna eftersom båda sidor beskjuter varandra.

Går man till olika artiklar och TV-reportage i den engelskspråkiga världen får vi ofta motsägande information. Där kan vi läsa eller höra hur flyktingar från Sirte säger att de aldrig har stött Ghadafi, och andra, mestadels anonyma personer, som menar att de gör just det, och somliga som säger sig bara vara emot Natos inblandning i Libyens affärer.

Vad ska man då tro? Det är inte lätt att veta men vi kan nog ta för givet att de flesta som flyr inte är beredda att säga att de stödjer Ghadafi, även om de gör det, eftersom det kan kosta dem livet när de kontrolleras av de belägrande rebellstyrkorna. Hur många som stödjer honom kan vi däremot inte veta och det var Nato-makterna inte beredda att ens försöka ta redan på  innan de erkände NTC och började bomba Libyen för att bereda rebellkrigarna väg och möjlighet att kontrollera landet, trots försök från både Ghadafi och AU (Afrikanska  Unionen) att lösa problemet på ett fredligare sätt. Det hade högst sannolikt gått att få Ghadafi med på att det anordnades allmänna val med internationell kontroll.

Vad vi ser i Libyen är alltså en Nato-operation för att få kontroll över Libyen, dess olja och dess politik, och också för att få en bas utifrån vilken de (US-AFRICOM) kan angripa eller ingripa i andra afrikanska stater och skaffa sig ett politiskt och ekonomiskt grepp om hela Afrika. Angreppet har ingenting med humanitet eller räddande av civila att göra. Nato struntar totalt i civila i de länder man vill skaffa sig kontroll över. Detta har vi sett överallt i världen där befolkningar har motsatt sig att bli styrda från USA, som i praktiken styr Nato liksom FN.

/Kerstin

Tillägg kl 19.10:
Ryssland och Kina använde sig av sina veton mot försöken att införa FN-stödda sanktioner mot Syrien, sådana som brukar vara upptakten till rent militära angrepp. Åtminstone Rysslands veto var förväntat från min sida, med tanke på att Rysslands enda marinbas vid medlelhavet finns i Syrien. Irritationen från Nato-makternas sida blev stor.

2.700 människor beräknas ha dött i Syrien pga upproren, säger man på Ekots hemsidad, vilket givetvis är en tragedi. Det kan dock, säger jag, jämföras med de mellan 30-50.000 som dött, och många fler som skadats, pga av Natos bombningar i Libyen och Natos stöd till de s.k. rebellerna (TNC).

Länkar:
1) The slaughter in Sirte, Patrick O’Connor, World Socialist Web Site 3/19 2011
2) NATO assault on Sirte inflicts more Libyan civilian casualties,  Patrick O’Connor , World Socialist Web Site 4/10 20110
- Om konsten att missbruka Trotskij-citat, Martin Fahlgren, Socialistiskt Alternativ 30/9 2011
- Starka reaktioner på veton mot Syrien-resolution. Ekot 17.45 5/10 2011

Fler bloggare som skriver om Libyenkriget:
– Klassperspektiv
– Mavera
– Nyhetsbanken
– StAn
– Third World
– Vinden viskar mitt namn
– NSNBC, No Spin News