Om maktfullkomlig regering och om skolpolitiken
Socialdemokraterna anklagades före valet, av alliansen och av allianspartiernas unga supporters, för att vara maktfullkomliga. I verkligheten, vilket jag tidigare försökt förklara för somliga som kommenterat här, hade socialdemokraterna inte egen majoritet varför de faktiskt var tvungna att överlägga med de andra partierna och få stöd från åtminstone något av dem, innan de kunde genomföra något eller förändra något, vare sig de önskade överlägga eller inte. En del av de allra sämsta reformerna som de åstadkom under de senaste 25 åren, genomförde de med stöd från något eller några av de borgerliga partierna. Men, jag har nog ändå intrycket att socialdemokraterna alltid har varit mer ansvarstagande och har haft en bättre insikt i det faktum att somliga områden inte bör utsättas för dagsländepolitik utan att de bör ha sådant stöd, från alla partierna, att även växling vid regeringsmakten skonar dem från nyckfulla förändringar.
Nu har vi en borgerlig regering igen, som till all olycka har egen majoritet i riksdagen och som anser att den därmed och utan vidare kan köra över drygt halva befolkningen (de där som inte röstade på alliansen), att den inte har anledning att överlägga med oppositionspartierna om någonting, inte ens i frågor som bör lösas för att fungera långsiktigt. Skolan är ett sådant område exempelvis.
Vad gäller skolan så rusade även den förra borgerliga regeringen åstad under parollen ”Europas bästa skola”. Om detta skriver ledaren i GP följande idag:
I början av 90-talet införde den dåvarande borgerliga regeringen stor valfrihet för elever att välja olika ämnen och kurser. Reformen blev inte lyckad. Den ledde till att eleverna medvetet valde lätta kurser som gav högre betyg. Dagens unga kommer till exempel att vara den första generationen som har sämre språkkunskaper än sina föräldrar. Detta skall bland annat korrigeras genom att en del av kurserna tas bort. Dessutom kan svårare kurser komma att få ett högre värde i ansökan till högskolan.
Nu ska de borgerliga reformera skolan igen, för den är ju så dålig menar de (och hoppas förstås att svenska folket inte ska minnas att somligt av det som är dåligt med skolan är resultat av den förra borgerliga regeringens insatser). Troligtvis ändrar man även denna gång utan att först ha tänkt igenom reformerna och deras konsekvenser. Det vi hittills har sett av alliansens agerande tyder på att den kör på i enlighet med Unckels gamla paroll: ”Vi lagstiftar och ser hur det går, och fungerar det inte så får vi väl ändra igen”. Det gick inte bra alltså, så nu ska de ändra igen. Av allt att döma ska vi testa 1950-talets disciplin- och utsorteringsskola den här gången. Kanske anser Björklund att denna skola var mer frihetlig, fast jag, som gick i den en gång, minns den som starkt förtryckande.
Länk:
Ledare i GP om skolan
08/02 07:48 at 07:48
Något verkar de i alla fall ha tänkt. De börjar i alla fall förändringen nerifrån. Men måte är ju uppenbarligen att drastisk minska på utbildningen i Sverige (den kostar ju i dag skattekronor). Ån så länge har man BARA annonserat förändringar i grundskolan och gymnasiet. Men de största förändringarna kommer nog i högskolan. När man börjar ta betalt där, slopar studiemedlen och drastiskt minskar antalet studieplatser så kommer det bli stora förändringar.
08/02 14:33 at 14:33
När du skall skåda in i framtiden så blickar du bakåt efter en ”vision”. Varför ska Sverige återskapa ett utbildningsväsende från gången tid? Du underskattar dina motståndare (för du tycker uppenbarligen att det var bättre förr, alltså bara lite förr, augusti t ex.)
För mig är det en sann fröjd att lite nytt tänkande kommit in i politiken.
08/02 14:55 at 14:55
”…jag, som gick i den en gång, minns den som starkt förtryckande…”
Ja, det fanns händelser som idag skulle vara helt oacceptabla. Men jag tror att den tid definitivt är förbi när barnen som glömt be mamma märka gymnastikskorna fick rada upp sig för smäll på fingrarna med linjal. (hände en väninna på 50-talet i Skåne)
Att ta tag i missförhållanden som mobbning mot lärare och elever och att göra skolan meningsfull (anpassad till olika talanger) för alla elever är ett måste. Med olika initiativ behöver man inte ha allt eller inget. Kasta inte ut barnet med badvattnet! Man lär sig alltid av tidigare erfarenheter.
11/02 10:19 at 10:19
Ja, som Lasse skrev i ett inlägg ovan: tänkande OCH kunnande människor är farliga!
”Vi provar om det funkar”. Ja, och vad har det lett till för de som arbetar i skolan?
Slog mig också häromdagen om dagens barn och ungdomar och den höga ljudnivån: kan det också vara något positivt med frimodigheten? Och hur ”hanterar” man den så att man inte tar ifrån barn och ungdomar denna? Utan låter dem behålla den?
Men har lärare tid att föra den dialog som skulle behövas för detta?
Liberalernas skolpolitik är smart: man behöver inte tillsätta fler resurser till skolan, till speciallärare, skolhälsovård osv.
Istället lägger man stora pengar på sådant som buggning (och i andra länder på krigsindustrin) istället för på skola, sjukvård, trygghetssystem osv. Piskar upp paranoia i människor? En ond makt utifrån? Men hur lyckas man med det om folket tänker självständigt? Det lyckas man ju inte med! Så tig och lyd ska vi lära oss från första klass i skolan redan!? Och helst ännu tidigare? Och så påstår man att trygghet är skadligt… Du skrev något så bra för ett tag sedan om de värsta trygghetsnarkomanerna som aldrig kan få nog av trygghet i form av pengar (fallskärmar, pensionsavtal som vi vanliga dödliga kan se oss i stjärnorna efter eller hur du nu skrev?
Om man kritiserar ”auktoriteterna” (de självpåtagna) blir folk mäkta upprörda!? Man vill inte höra några dåliga sanningar? Läste just en artikel av Maria-Pia Boetius om mediekonsumtionen. Hon har erfarit att folk klandrar henne för propagandism när hon påpekar på föredrag hur stor mediakonsumtionen i Sverige är… Dvs. när hon talar om att folk förmodligen är utsatt för propaganda! ja, för hjärntvätt (och hur får man våra barn och ungdomar att inte bli offer för detta, utanm för självständigt tänkande? Empati? ÄKTA empati?).
Och apropå Urban Bäckström så fick jag ett brev från honom som pensionssparare (trots min låga lön, samtidigt som deras höjdare skodde sig något enormt, vilket jag reagerade på redan på andra hälften av 90-talet över) när han nyligen basade i Skandia, där han försäkrade oss sparare att företaget var solitt eller något sådant! Jag iddes inte läsa det…