Läkemedelsföretag ska vara statliga, inte privatägda profitmaskiner
Jag har redan flera gånger skrivit om det faktum att läkemedelsbolagen idag är mer intresserade av att ta fram preparat, som de kan lura folk att stoppa i sig under många år, än av för att försöka forska fram medel som verkligen botar sjukdomar.
Fortfarande har just både läkare och läkemedelsbolagen en stor good will hos den övervägande delen av allmänheten, och en tilltro som allt färre av dem förtjänar. Grunden för denna tilltro lade läkemedelsföretagen med penicillinet för mer än ett halvt århundrade sedan. Sedan dess har de förändrats drastiskt och idag gör de inte sällan mer skada än nytta med sina preparat. Idag har de nämligen inte som första målsättning att bota människor utan att tjäna så mycket pengar som möjligt, och det gör man inte med mediciner som botar på ett par veckor.
För att tjäna pengar tar de numer till hur många och hur fula knep som helst, en del av dessa har vi kunnat läsa om i massmedia de senaste åren. Idag kan vi läsa om en en ny bok som behandlar området, skriven av en person som arbetat inom läkemedelsindustrin under många år, och som avslöjar dess metoder, hur de mutar både läkare och ansvariga politiker, samt hur de också mörkar undersökningsresultat som inte talar för deras preparat.
I Läkemedelsvärlden, som berättar om den nya boken, kan vi exempelvis läsa följande från en intervju med författaren till ovannämnda bok :
Du skriver om sexuella tjänster och mutor i boken.
– Det mesta sker vid kongresser. Till exempel tog jag 25 svenska psykiatriker på kongress till Puerto Rico. Av dessa var det fem som följde med till ett horhus, som jag betalade för.
– Vid Riksstämman varje år brukade jag hyra Stampen i Gamla Stan i Stockholm och bjöd på jazzmusik, mat och gratis dricka i baren.
Hur mutar man myndigheterna?
– Vi mutade en expert som anlitades då Fontex skulle registreras i Sverige. Det var hemligt vem det var men med hjälp av en massa information från olika håll lyckades vi ta reda på vem det var. Jag kontaktade honom och frågade vad som skulle krävas för att godkänna Fontex.
– Pengar går ju alltid bra, sa experten.
Han fick 50 000 i förväg och skulle få 50 000 till när det var klart.
Boken heter översatt till svenska Rubio talar ut. Författare: John Virapen.
Peter Rost, en annan f.d. högt uppsatt person inom Läkemedelsindustrin (Pfizer och Pharmacia), som är svensk, har också skrivit en bok om ämnet. Han intervjuades i Vetandets värld, P1, 25 januari (repris 27/1 2007 kl. 18.40, lyssna på programmet då). Hans bok heter Sjuka pengar. Båda böckerna förefaller angelägna med tanke på hur mycket sjukdomar som förorsakas av preparat som läkemedelsbolagen gör till storsäljare och som folk inte behöver äta, ja inte borde äta om de vill hålla sig friska, och med tanke på hur mycket av sjukhusvården som går åt till att behandla människor för onödiga biverkningsskador.
Nu har läkemedelsföretagen dessutom börjat med smygreklam till folk i allmänhet. De får enligt lag inte göra direktreklam till allmänheten (vilket de får göra i USA ex, något som leder till patienter går till läkarna och efterfrågar de preparat de sett i reklamen). I dagarna ser vi en annons för ett medel mot prostatabesvär, dels som helsidesannonser i massmedia, dels på stora affischer i Borås (förmodligen även i andra städer). Det står ingenting om läkemedlet på affischerna, det är bara problemet som beskrivs där (och illustreras med en blå båge över hela affischen, urin är ju alltid blått i reklamen), men nederst på reklamsidan/affischen, har man en hänvisning till hemsidan där preparaten beskrivs. En ny ful metod i Sverige alltså, och ett sätt att gå förbi reklamförbudet. Med tanke på vad som sägs i citatet ovan undrar man om det finns personer som mutats för att inte beivra eller stoppa denna reklam.
Länkar:
– Läkemedelsvärlden, intervju med John Virapen
– SR Vetenskapens värld, månadsarkivet, 25/1.2007, Peter Rost
– Läkemedelsvärlden, Peter Rost om läkemedelsindustrin
– Läkemedelsvärlden, Pfizer sparkar Peter Rost
– Affärsvärlden, Pfizer spionerade på Peter Rost
– Sjuka pengar, av Peter Rost, Pressmeddelande
– SR, Kaliber, Sponsrade patienter (om mutor till patientföreningar)
– SR, Läkemedelsbolag indraget i mutaffär
– SR, Astra Zeneca hotas av mutåtal
27/01 03:41 at 03:41
Allt fler förebyggande läkemedel på den svenska marknaden.
Läs studie hos NEPI:
http://www.nepi.se/allt_fler_forebyggande.htm
27/01 07:45 at 07:45
Suck!
Det har kommit ganska många fler revolutionerande läkemedel än penicillinet. Men du har ju i och för sig läst EN bok så du har säkert rätt!
27/01 11:34 at 11:34
Läkemedelsbolag är en mörk kraft i vårt samhälle på samma sätt som alkoholindustrin, tobaksindustrin, sockerindustrin, livsmedelsindustrin, läskedrycksindustrin, snabbmatsindustrin, köttindustrin, mejeriindustri, bageriindustri, etc.
Det vi kan göra är att andas ren luft, dricka rent vatten (ej förorenat av klor, kolsyra, etc) och äta färska och naturligt (ekologiskt) odlade frukter, grönsaker, nötter och frön, allt 100% rått och INGENTING annat. Då slipper vi 99% av alla idag förekommande sjukdommar och får uppleva fantastisk glädje och kärlek, men det är bara vi själva som kan göra det.
När människor blir medvetna och ansvariga för sin hälsa kommer de mörka industrierna att dö ut när ingen efterfrågar deras produkter.
Livet är underbart och varför inte njuta av skönheten här:
http://positivepause.com/en/
27/01 18:55 at 18:55
Att tycka att läkemedelsindustrin skall vara statlig kan man ju alltid göra. Frågan är bara hur det skall lösas praktiskt. Astra Zeneca är ju börsnoterat bland annat i London och Stockholm – så staten får ju i så fall försöka komma överens med aktieägarna om ett pris. Tror i och för sig att det skulle gräva djupa hål i statsfinanserna då börsvärdet på bolaget är ett par hundra miljarder. Känns inte så rimligt i dagsläget.
27/01 20:30 at 20:30
Kerstin:
Vänta bara! Det som nu sker är bara en lätt västanfläkt mot vad som kommer när livsmedelsbutikerna sätter igång att sälja läkemedel.
27/01 21:56 at 21:56
Det är ett oerhört viktigt ämne som Kerstin tar upp här. Tyvärr, anser jag inte att det är så lättlöst problem som Johnny tycker, nämligen att: ”När människor blir medvetna och ansvariga för sin hälsa kommer de mörka industrierna att dö ut när ingen efterfrågar deras produkter”.
Johnny ger uttryck för en dröm. En vacker dröm.
Därtill finns det för gott om olika former av lidande, oundvikligt lidande, i världen. Lidande människor har en benägenhet att ta till nästan vad som helst för att slippa lidandet, också att äta mängder av kemiska preparat vars verkningar i längden man egentligen vet alldeles lite om, men som dock fyller tillverkarens penningpung.
Se bara hur lätt vi faller föga för reklambudskap om virilitet och evig ungdom!
Det kommer alltid att finnas ”mörka krafter” i världen. Det kommer alltid också att finnas människor som utnyttjar andras tilltro och som skor sig på andras bekostnad. Därför är det den sortens medvetenhet som Kerstins inlägg handlar om som vi måste begrunda, dvs. vi måste om och om igen lära oss att se världen som den faktiskt är.
Vad läkemedelsindustrin beträffar, menar jag i linje med Kerstin, att läkemedelsföretagen borde drivas av statliga, universitetsanknutna forskningscentra utan privata intressenter och utan vinstintresse. Detta för att fokus verkligen skall förbli på preparatens läkande effekter, och inte på deras inkomstbringande effekter. En utopi kanske. Men värt att tänka på… Som ett exempel kan HIV-bromsmediciner nämnas. De finns inte – enbart av ekonomiska skäl – åtkomliga för den stora massan människor som verkligen skulle behöva dem! (i utvecklingsländer skulle däremot kanske större insatser vad beträffar att öka kusnkapen och medvetenheten kunna bidra till färre antal smittade).
28/01 02:45 at 02:45
Vi har tillräckligt med exempel på hur illa det kan gå när läkare fungerar som månglare av de s.k. läkemedelsföretagens produkter. Minnens i Neurosedyn? Minnens i östrogen? Minnens i Vioxx?
Snart kommer man också att kunna skriva: Minnens i SSRI.
29/01 04:18 at 04:18
Neurosedyn – ett sömnmedel! Med förödande konsekvenser.
http://www.sr.se/cgi-bin/p3/programsidor/artikel.asp?ProgramID=2519&Artikel=814798
29/01 05:30 at 05:30
En bloggläsare:
Jo, så var det. Den gången gick det – till slut att bevisa att skadorna berodde på Neurosedyn, även om företaget gjorde vad det kunde för att förhindra att kunskapen blev känd.
Det är värre med andra former av skador, neurologiska sådana ex. eller psykiska problem, för de syns ju liksom inte på samma sätt och är lätta att skylla på annat.
02/02 00:41 at 00:41
Här finns mycket intressant läsning hos Kilen – bland annat om SEROXAT (antidepressivt medel):
http://www.kilen.org/index.htm
28/07 22:17 at 22:17
Skrivet långt senare:
Britt talar om Kilen, som den borgerliga regeringen snart drog in alla medel till – undrar någon varför? Inte jag.