Jodenius berättade i Agenda i kväll om hur det gick till, åtminstone delar av händelseförloppet, när folkpartiet utnyttjade den information han fick fram genom sitt dataintrång. Han erkände också att han inte hade förstått vilken allvarlig handling hans intrång faktiskt var. Detta visar att 24-åringar inte alltid förstår vad de gör, fast många av dem (inte minst bland bloggare) gärna framställer sig själva som, och tror sig vara otroligt smarta och kunniga. (Det trodde jag också om mig själv när jag var 24, måste jag väl erkänna, idag vet jag bättre, nämligen att det var mycket jag varken kunde, insåg eller begrep då för snart 40 år sedan.)
Ytterligare en liten detalj kom fram i Jodenius berättelse, nämligen att Jakobsson hade försökt muta honom till tystnad: ”Du får ett bra jobb, om du inte berättar allting alltså” – ungefär. Inte nog med det, Jakobsson bad Jodenius att ta på sig hela skulden i en TT-intervju, att agera ensam syndabock således. Detta är försök att undanhålla fakta i rättssak och om jag inte har helt fel är även det en brottslig handling, liksom mutor och hot. Bådadera förefaller ha legat bakom Jakobssons löfte. Jodenius skulle nämligen förlora (sparkas från) det där utlovade jobbet om han pratade, enligt vad han berättade.
Snygg gosse den där Jakobsson och vilken tur att ingen annan inom folkparitet (ja, än de där två som redan utpekats inom partiet förstås,) eller inom alliansen kände till den information som Jodenius plockade fram ur SAP-net.
Folkpartiet ville vidare skicka bort Jodenius en tid – för att inte mer skulle komma fram före valet anar man. Jodenius själv var snäll och menade att det kunde ju ha varit ren omsorg om hans välbefinnande – fan trot.
25/09 03:00 at 03:00
Hmmmmm….det blir bara värre och värre. Detta måste på sikt slå tillbaka på Folkpartiet. Jag hoppas att förundersökningarna inte läggs ned utan att det blir rättegång så att förhoppningsvis hela sanningen kommer fram. Vad visste egentligen partiledaren?
Annica
25/09 12:54 at 12:54
Annica:
Jo, och man kan ju tänka på parallellfallet, Watergateskandalen, där det började så försiktigt med avslöjandet om inbrottsförsöket, och sedan bara blev värre och värre tills Nixon slutligen tvingades avgå då det kom fram belägg för att han, trots det initiala förnekandet, hade full kännedom om aktionen.
Vi får väl se hur det går. Jag har svårt att tänka mig att man bara kan lägga ner utredningen när Jodenius redan erkänt sitt intrång inför hela svenska folket. Men man vet ju aldrig vad som händer när samtliga makteliter har samma intressen och strävar åt samma håll, där vi nu i stort sett fått de ekonomiska eliternas nästan totala makthegemoni. Det ligger ju klart inte i dessa eliters intresse att hela sanningen i den här saken kommer fram.
Och hur det än går så står vi i situationen att vi nu får en regering som inte anser att ett partis brott mot de politiska motståndarna är ett hinder för medverkan i en svensk regering. Det är den helvita, hederliga, ärliga, mjuka och välmenande borgerligheten det, till skillnad från de maktfullkomliga socialdemokraterna. Tala om enögdhet, eller ska kalla det dubbelmoral av de värre slaget.