Den självklara förklaringen till att S backar är att S har förvandlats till ett nyliberalt parti, ett borgerligt parti, sedan 1985. Det är inte så stor skillnad mellan de borgerliga partierna och S numer alltså. Den enda skillnad jag kan se är att S sedan 90-talet gått lite långsammare fram mot samma mål, det nyliberala totalprivatiserade casinosamhället.
Vi som är gamla idag minns ett socialdemokratiskt parti som inte finns längre. Somliga av oss kanske tror att S är samma parti fortfarande och fortsätter att rösta på S av gammal vana. Andra av oss är fruktansvärt besvikna på socialdemokraternas svek, att partiet idag inte bara accepterar utan självt genomför reformer som leder till just det ojämlika samhälle som både socialdemokratin och fackföreningarna en gång bildades för att bekämpa, de rikas och priviligierades paradis.
Sedan sveket påbörjades under rivstarten i mitten av 80-talet, för det har ju varit en under 25 år pågående process, har vi fått 25 årskullar nya väljare. De flesta av dessa har aldrig upplevt att socialdemokraterna har gjort något bättre för vanligt folk. De har istället ständigt drabbats av den nyliberala politik som förts, av ekonomiska kriser, nedskärningar, arbetslöshet och klankandet på dem som blir sjuka, arbetslösa och gamla, de där som alltsedan början av 90-talet påstås vara lata, arbetsovilliga fuskare. De har sett hur de rikare har blivit ofantligt mycket rikare och hur vanligt folk klämts åt allt mer, och detta alldeles oavsett om vi haft en socialdemokratisk regering eller en borgerlig sådan. Det här innebär att de flesta, om man tänker sig att de blivit intresserade av politik mellan 15 och 25 års ålder, som är yngre än 40-50 år inte alls associerar socialdemokrati med samma saker som vi som är äldre gör, med ökad jämlikhet och en allt bättre utbyggd välfärd. För många av oss äldre är S ett parti som svikit sina ideal, för de yngre är S ett parti som är ungefär likadant som de borgerliga rätt och slätt.
När sedan statsvetare och media hela tiden trummar in i oss att moderaterna numer närmat sig mitten, där S också står alltså, så förstärker detta uppfattningen att det inte är så stor skillnad mellan S och M exempelvis. Det är visserligen korrekt att skillnaderna inte är så stora, men det här sättet att beskriva de politiska partierna ger dessutom många människor intrycket att Moderaterna idag är mer socialt ansvarstagande än tidigare, vilket inte är fallet (de har dragit sig ordentligt mycket längre ut till höger – de också/ se länk nederst)
Om man tror att man kan förbli ett stort parti med stöd från massorna genom att överge sina gamla ideal, det om jämlikhet, likabehandling och möjligheter för alla, då är man nog väldigt naiv. Nu har S i själva verket kommit en bra bit på sin väg till vägs ände, den ände där missnöjespartierna börjar ta röster från dem.
Jag spår, och är mycket ledsen när jag gör det, att SD vid nästa val kommer att vara betydligt större än idag om SD inte sabbar sina ”möjligheter” självt, faller sönder inifrån ex. En stor del av ansvaret för detta ligger, enligt min uppfattning, hos socialdemokraterna som inte tidigare förstått att de inte valts tillbaka igen efter borgerliga regeringar för att människor velat ha mer borgerlig politik utan för att de velat ha en socialdemokratisk sådan. Istället fortsatte S i de avgående borgerliga regeringarnas spår och har i grunden förverkligat kapitalets drömmar från 80-talet och framåt.
Idag kan man helt enkelt inte längre väljas tillbaka igen efter en borgerlig regering för att människor vill ha en traditionell socialdemokratisk politik eftersom en sådan, för stora delar av väljarkåren, numer ser likadan ut som en borgerlig politik och många äldre, som vet vad en sådan var en gång, redan har gett upp hoppet och börjar rösta på andra partier.
Hänvisas människor till att klara sig själva, skär man ner på välfärden då kommer folk till slut att föredra det parti som i alla fall ger ett visst hopp. Lottköpande och spel har alltid varit de fattigas dröm om ett drägligt liv. Idag är hela livet ett lotteri där de flesta föds i ett lotteri med mycket få vinstchanser men de hoppas: Kanske jag kan bli rik genom att spekulera i aktier eller genom att friköpa min lägenhet, kanske jag kan säkra min trygghet om jag slipper fastighetsskatten i alla fall när nu de gemensamma lösningar monteras ner.
Vad hade S väntat sig?
/Kerstin
Länk:
1) Moderaterna har inte dragit sig åt vänster i politiken, Motvallsbloggen 25/7 2010
26/09 18:12 at 18:12
Ja,du har iaf delvis rätt.
Moderaterna LÅTSAS närma sig mitten.
S NÄRMAR sig mitten.
Då blir det som det blev.
27/09 00:51 at 00:51
Ja, det är min uppfattning att sossarna var först med att stjäla politik från motståndarsidan. Men väljarna drar bara slutsatsen att ”varför rösta på kopian när man kan rösta på originalet”, så effekten för sossarna blir att det har gjort REKLAM för borgerlig politik UTAN att vinna en enda röst själva på detta! Däremot har dom övertygat många om att rösta på originalet, dvs. moderaterna.
När moderaterna sedan gör sitt motdrag och stjäl delar av sossarnas politik så har moderaterna inget att förlora på detta, eftersom att deras väljare är mycket mer trogna. Vad ska en ärkemoderat som känner sig sviken av sitt parti göra? Rösta ännu mer högerut? Strunta i att rösta? Det kommer aldrig att hända. Moderaterna kan göra precis vad dom vill utan att förlora sina gamla väljare, men dom kan vinna en hel del nya väljare genom att hitta rätt tilltal. Deras politik handlar ju inte om ideologi och övertygelse, utan om egenintresse. Därför kan ingen känna sig sviken. Sossarna spelar ett mycket högre spel eftersom deras politik handlar om värden och värderingar. Synd bara att dom inte inser det själva.
27/09 02:47 at 02:47
Anja:
Tror inte på det där med att rösta på originalet istället. Jag tror du har mer rätt i din andra kommentar om saken, den på tråden om Littorin, att väljarna manipulerats att rösta mörkblått.
Vi har ju under hela valrörelsen fått höra hur fantastiskt bra Borg klarat Sverige genom krisen, fast den har inte börjat i Sverige än, men det kommer. Jag är ganska säker på att Borgs tongångar kommer att vara helt andra ganska snart – och då ligger vi illa till och måste spara på den offentliga sektorn och sälja ut allting vi äger gemensamt för att ”klara välfärden”, det lilla som blir kvar av den. Dessutom har inte klarat det hela så bra som han påstår och media bara bräker med om.
27/09 14:38 at 14:38
[…] Bloggtisp; Alliansfritt Sverige om DN-debatt, Martin Moberg om Facklig politisk samverkan, Motvallsbloggen om varför S […]
27/09 15:29 at 15:29
Nu är det ju så att i Sverige kan man inte ägna sig åt sådant önsketänkande som man gör i t ex Storbritannien i dagarna, för om det nu vore så att det är S som har gått alldeles för mycket åt mitten så skulle självklart vänstern plocka upp många, många fler väljare. Det har de inte gjort och det går inte att skylla på nåt kommunistspöke, för ingen under 45 bryr sig om den frågan.
Faktum är snarare att de allra flesta har fått det bättre under de senaste 20 åren, varför de inte är så intresserade av att drömma sig tillbaka till en svunnen tid som i deras ögon var sämre. Det ursäktar på intet sätt de försämringar som skett av sjukförsäkringen som jag tycker är fel, men svaret för S är knappast att börja gå åt vänster.
Istället är det som du är inne på att få förknippar S med något som verkligen gör samhället bättre, de borde hitta en idé (förlängd semester, förkortad arbetstid?) som verkligen kan intressera och som kan bli nåt konkret i folks vardag. Förbättrad a-kassa och mer pengar till kommunen är naturligtvis bra, men det räcker inte.
28/09 22:23 at 22:23
Egentligen är socialdemokratin ett offer för sin egen framgång. Man stod länge vid rodret och la grunden för att människor kunde göra klassresor upp till en hyfsat välbeställd medelklass. Den tidigare till sin numerär så stora traditionella industriarbetarklassen har krympt samman.
S var ett parti för industrikapitalismens 1900-tal. Massorna i produktivt arbete som levererade in allt mer skatter till staten att göra fina reformer av.
Den tiden är förbi. Medelklassen vill behålla sina pengar och göra nåt roligt för dem.
29/09 03:25 at 03:25
Martin H:
Kan bara rekommendera dig att läsa Gustav Fridolins bok ”Blåsta”. Han beskriver bra hur ”mycket sämre” många fått det de senaste 20 åren.
Bosse:
Kanske medelklassen vill, men om den blev riktigt informerad om hur mycket dyrare privata sjuk- och pensionsförsäkringar blir så är jag inte säker på att de väljer det alternativet.
30/09 11:55 at 11:55
Martin H:
Efter att ha hamnat i diskussioner både före och efter valet med väldigt många personer som är i min åldersgrupp (jag är 34) och yngre, kan jag definitivt säga att kommunistspöket inte är dött
Den vanligaste åsikten jag mötte hos folk som inte var särskilt insatta var att ”Ohly är kommunist alltså vill han att vi ska ha det som i Sovjet”…
Vet inte ifall du även missat att det finns ett flertal facebookgrupper som uttrycker just att V har ett kommunistiskt förflutet, alltså bör man inte rösta på dem. För att inte tala om alla yngre människor som skrev som statusuppdateringar efter valet att ”nu har vi två extremistpartier i riksdagen”.
Jag vet dock inte vad det beror på att så många människor har en så otroligt skev bild av ett parti som ändå suttit i riksdagen såpass länge.
30/09 12:42 at 12:42
MAD:
Trevligt att höra från dig igen. Blev orolig att du trodde att jag hade strukit en kommentar från dig.
Och jo, kommunistspöket är ju väldigt viktigt att man håller levande eftersom kommunister kan tänkas inte stryka storföretag och finanskapital medhårs. Så om ungdomar sprider det på Facebook så har det varit i säck innan det kom i påse.
Annat är det ju med fascismen, den ruggiga antidemokratiska ideologin som högern alltid stöttat, även svensk höger. Men högerns skuld talas det tyst om i media. Vi som är äldre minns den ju, hur högern i Sverige vägrade att ta avstånd från fascistiska diktatorer runtom i världen och hur den hurrade då Palme mördades.
Ja minns den förresten, den syns fortfarande bakom de borgerliga medias förvanskade nyhetsrapportering, för den som förmår informera sig.
01/10 13:58 at 13:58
Jag insåg att det inte rörde sig om censur när jag postade kommentaren där jag frågade om min förra kommentar. Eftersom jag inte kommenterat här på ett bra tag så hade jag glömt att kommentarerna visas direkt utan att de blivit modererade (även om jag antar att det bara är jag som ser den), det hände inte med min första kommentar.
Däremot undrar jag om du aldrig fick mitt mail som jag skickade med det jag kom ihåg av vad jag hade kommenterat, jag skickade det den vägen istället. Kommer ihåg att jag hade samma undran för nåt år sen när jag skickade ett långt maiil till dig om hur man skulle hitta nån TV-serie vi hade diskuterat, men det kanske bara var att du inte hann testa?
Nu blev det mycket OT, det är helt ok om du vill klippa bort det mesta. Det som jag egentligen tänkte säga som rör ämnet är att jag hittade en ledare på DN som berör den här diskussionen:
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/stefan-jonsson-historiens-analfabeter-gar-vidare-1.1161573
Jag kan också tillägga att jag tycker din blogg är en av de mest intressanta så även om jag hade trott att du strök min kommentar så hade jag fortsatt komma hit för att läsa vad du skriver
01/10 14:49 at 14:49
MAD:
Nej, jag har inte fått något mejl från dig. Hade jag fått det så hade jag garanterat svarat. Jag tror att den ena mejladressen inte fungerar längre (att jag strök den för flera år sedan) men nu har jag ändrat på båda ställena på bloggen så nu ska det gå att mejla mig och få fram mejlen.
Och tack för dina uppmuntrande ord om bloggen. Blir förstås glad att höra sådant och man kan behöva lite glädjeämnen i livet också :-).
02/10 17:13 at 17:13
Jag är av samma åsikt som du Kerstin och jag är glad att du i allt uttrycker precis det jag tänker. Glädjer mig åt att någon orkar ta tag i samhällsfrågorna på detta sätt. Det känns samtidigt betryggande att se att det fortfarande finns tänkande och medkännande individer i ett allt mer ruttnande samhälle, man kanäven i en del kommentarer finna hopp. Tack!
05/10 20:06 at 20:06
Det är väl ungefär likadant med socialdemokratiska partier i andra europeiska länder, att de blivit allt mindre socialdemokratiska. Vad kan det bero på? I mitten av 80-talet gjordes ju stora ändringar i finans och banksystemet som gjorde vårt land mer sårbart för fientliga valutaspekulationsattacker o.dyl. Det är säkert en del av förklaringen, lyder man inte ”marknadens” förväntningar så kraschas kronan. Ingvar Carlsson brukade tala om ”omvärlden” som påverkade genom fientliga attacker och som ledde till att man lämnade in en ansökan om EU-medlemskap, utan att det hade diskuterats eller krävts av de folkvalda. Sen har det rullat allt fortare utför och nu är vi sålda. Det pågår säkert otäcka saker bakom kulisserna i styrande kretsar, kanske än värre hot än finansiella attacker. Men det finns exempel på de som vågat stå upp mot dessa krafter, t.ex. Malaysias president Mahathir i slutet av 90-talet. Han gick sin egen väg och bad IMF dra, med mycket gott resultat! Varför skulle det vara värre för Göran Persson att visa ryggrad än för Mahathir?
http://stan.bloggagratis.se/2009/01/09/1267097-mahathir-bin-mohamad
06/10 01:31 at 01:31
Stan:
Jo, jag begrep aldrig varför S plötsligt fick så bråttom in i EU. Dessutom har jag för mig att det inte var det internationella kapitalet som spekulerade sönder kronan utan svenska kapitalister som gjorde det.
Mahathir är ju dessutom inte den ende som struntat i de nyliberala tongångarna. Det har väl även ledarna i flera sydamerikanska stater gjort – med gott resultat. Men jag gissar att de kan känna sig lugna endast så länge USA har häcken full i Irak och Afghanistan samt i Afrika. För det verkar väl alltmer klart att med demokrati avses numer de stater som tillåter det internationella kapitalet (i huvudsak USA:s) att köpa upp staternas naturtillgångar och stora företag.
Så var ju Ryssland såååååå demokratiskt i början men när Putin kom och bestämde att rysk gas och olja inte skulle säljas ut till de stor Västerländska oljebolagen, då blev Ryssland omedelbart odemokratiskt. Ryssland kanske ändå kan känna sig säkert eftersom de också har atombomber, men det har ju inte de där sydamerikanska staterna som gett IMF fingret.
Dessutom, när Göran Persson kom till makten då var det redan klart att vi skulle in i EU, och jag är rätt säker på att han hade tänkt sig att bli högsta hönset i denna församling, alltså dess president, eller vad den där holländaren Rumpöga, eller vad han heter, kallas. Då kunde han ju inte strunta i EU utan han ville bli bäst i klassen helt enkelt.
06/10 12:02 at 12:02
[…] Jinge,Svensson,Ekonomikommentarer,Motvallsbloggen,Röda Malmö, Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Inkomster, Svd, SCB, Aktier, […]