Nu går flyget som vanligt igen, och flygbolagen kommer att överleva även denna kris, om de får de sedvanliga bidragen av skattebetalarnas pengar.
Sade man. För en vecka sedan. Nu är den isländska vulkanaskan tillbaka. För närvarande är den bara till besvär för flyget över Atlanten, men vid nästa vindkantring är den tillbaka över europeiska flygplatser.
Ekonomin är inne på rätt spår igen, de statliga bidragen till bankerna har fått effekt och gjort att de återigen kan tjäna stora pengar och kan dela ut miljonbonusar till sina direktörer. Och aktiekurserna sätter nya rekord.
Skrev man. För fjorton dagar sedan. Nu är finanskrisen tillbaka i sin andra omgång. Den här gången är det staternas ekonomi som drabbas. Sedan når svallvågorna bankerna och därefter aktiebörsen. Till slut faller det tillbaka på de vanliga människorna, precis som i den första omgången.
Det började med Grekland. Nu talas det om Portugal och Spanien. Italien står på tur. Vad kommer att hända med USA, som redan är instabilt på grund av det stora underskottet i statsbudgeten och handelsbalansen?
/Dan Gmark
Länkar:
- Prognos för det isländska askmolnets utbredning den 1 maj (UK Met Office)
- Prognos för askmolnets utbredning den 8 maj (UK Met Office)
- Vulkanen spyr upp ny aska i skyn, Svenska Dagbladet
- Konjunkturbedömare hoppas på begränsade smittoeffekter, DN
- ”Sverige har full beredskap”, SvD
07/05 14:01 at 14:01
@dan: sa ”man”.
Well det finns ganska många som inte sade så också.
Att denna konjuktur kan få en W-form har rätt många spått…
För övrigt är det inte bara PIIGS-länderna som är illa ute – även andra länder har spendera alldeles för mycket skattepengar – tex Storbritannien har rätt usla finanser också – och som sagt Usa som trycker sina egna pengar men som har stora problem i den underliggande ekonomin.
/K
07/05 14:33 at 14:33
Du har alldeles rätt, Klas2k, i att vissa konjunkturbedömare trodde att det skulle bli en ny ”dip” innan den riktiga uppgången kommer. När jag skrev ”man” så tänkte jag på att i de vanliga ekonominyheterna så föreföll detta ha glömts i den allmänna euforin över börsuppgångarna under 2009 och i början av 2010.
07/05 20:23 at 20:23
Att börsen går upp behöver knappast betyda att den reala ekonomin går bra, gödslas det med pengar över de som har mer än de behöver kommer börser och liknande att gå upp, pengarna skall ju placeras på något sätt. När den svenska börsen gick bäst i världen på 80-talet såg löntagarna sina reallöner sjunka.
Renegade Economist US Special
Man skulle ju kunna tycka at tidningarnas förmenta ekonomiexperter skulle undra hur det fungerar när investeringarna har rasat och börsen går upp. Det stora fallet i den svenska ekonomin var ras i privata investeringar och lager.
Ganska likartat med utvecklingen i Storbritannien som visas på denna bild med index k2 2008. Den stora försämringen av offentliga finanser runt om i den industrialiserade världen är investerings och konsumtion/produktionsfallet som drivit upp arbetslösheten och löst ut sk automatiska stabilisatorer, som ekonomerna säger, typ att det offentliga fått försörja folk som blivit arbetslösa. Det väsentliga för att rätta till detta är att få folk i arbete, vilket sker med produktion och konsumtion av det producerade. Men ingen prata om orsakerna till de offentliga underskotten utan håller på med enfaldig underskottshysteri typ kvällspressensationalism. Underskotten har inte en chans i världen att bli mindre om inte arbetslösheten minskar.
07/05 20:40 at 20:40
USA och Storbritannien tillverkar sina egna fiat-valutor, Piigs har inga egna valutor man är i en liknande situation som Argentina när de på inrådan av ekonomisk expertis fixerade peson mot dollarn. Det var inte speciellt lyckat för argentinarna att utgivning av Peso skulle backas upp av dollar. USA och Storbritannien har inga sådan begränsningar och USA:s handelsunderskott är inte som andras handelsunderskott. Ingen annan opererar globalt i sin egen valuta, USA opererar globalt som andra bara kan göra på sin hemmamarknad. Underskottet i sig är inget problem, det som ligger i farans riktning är att världen slutar att acceptera dollarn som internationellt gångbar valuta, alltså Kina säger att USA måste komma upp med någon annan valuta eller värde för att få köpa deras varor. Något sådan ligger nog inte i den överblickbara framtiden. Kina lånar inte på begäran dollar till USA, Kina sätter in sina dollar i amerikanska statsobligationer för att det är enda stället som de kan få ränta på dem. Ungefär som ett dåligt sparkonto.
08/05 10:19 at 10:19
@lasse: Vad beträffar dollarn så funkar det tills den dag då någon synar korten.
Det ligger tex fortfarande ca 17ggr så mkt pengar som den amerikanska statsskulden (och den är stor) i ”osäkra” papper – främst ägda av de fem största bankerna i Usa samt staten.
Om ngn får för sig att frågan tex Goldman Sachs vad deras tillgångar egentligen är värda – well – då kan det gå snabbt utför.
Jag försöker iaf hålla mig borta från amerikanska papper och dollarn i tex mitt pensionssparande.
/K
08/05 17:56 at 17:56
Konjunkturbedömning är som att ta på sig kallingarna i mörkret, lika stor chans att få rätt som fel!
Meddelande från Kerstin:
Lyckades klanta mig och radera denna kommentar från Wonder Warthog, men kunde rädda den på det här sättet. Tiden stämmer därmed inte. Skulle vara 2010/05/07 at 7:24pm. Ber om ursäkt.
09/05 00:10 at 00:10
”Vad beträffar dollarn så funkar det tills den dag då någon synar korten.”
Klart att allt som härrör till det finansiella och värderingen av detta kan mycket snabbt ändras i värde som världen ser ut i dag. Redan Wallenberg klagade på USAs globala finansiella operationer. Marcus Wallenbergs salva mot Dollarimperialismen kan läsas här i ett litet klipp från Leif Backlunds ”Dollarn och ditt land”. Som också ger en liten bild av hur turbulenta de globala affärerna och valutorna var i början av 70-talet.
Man bör hela tiden vara medveten om att USA inte är tappad bakom en vagn, om man tror de som äger och bestämmer över det mesta här i världen skulle vara dumma och inte veta vad de gör begår man ett stort misstag.
Som den sympatiske analytikern Michael Hudson beskriver i ”Poland, the Euro, and the Dollar’s Double Standard” kan man se likheterna med det som kallades Dollarimperialism på 1960 och 70-talet:
”… Europe will commit geopolitical suicide if its politicians believe that they do not have a choice when it comes to monetary and fiscal policy.
But this feeling of being boxed in is merely an illusion. Europe has been hypnotized by the monetarist theories – so-called theories of wealth and capitalism – that have been exported from the University of Chicago via the Washington Consensus and imposed by the International Monetary Fund (IMF) as gospel. …
What is so remarkable is that this monetarist fiscal policy is purely an export item that benefits America, which has pursued a much more successful domestic policy at home. Domestic U.S. economic policy is diametrically opposite to the Washington Consensus that it broadcasts abroad with fervor. The U.S. policy is to “ignore the foreigner.” Ever since World War I, America has refused to join any international organization in which it does not have veto power, so that it can go its own way whenever it chooses.
… This policy has enabled the U.S. economy to get a free ride internationally. The free ride comes mainly from Asia (China and Japan) and Europe. It has been built into the international monetary system ever since the United States went off gold in 1971. …
[Och då kan man påminna sig att kritikerna på 60 och 70-talet ansåg att USA hade en ”free ride” i att missbruka sin ställning i Breton Woods systemet. Alltså den där ”free ride” har pågått ganska länge nu trots att ”alla vet”.]
Professor Hudson har tidigare varit ”Balance of Payment” expert på Goldman Sachs.
Där finns många aspekter av detta att fundera på. I stället för att stirra sig blind på volymer i det som påstås finnas i finansiella instrument kan man fråga sig vad av reala tillgångar som amerikanska intressen köper upp globalt med dessa finansiella muskler.
09/05 10:27 at 10:27
lasse:
Och den som synar korten och vägrar acceptera spelreglerna kan räkna med att bli bombad till stenåldern – gissar jag.
09/05 19:19 at 19:19
@Kerstin: Fast det tror jag inte stämmer – inte längre iaf.
Det är nog snarare så att alla i detta läget skulle förlora på att syna korten eftersom de största är så beroende av USA och dollarn.
Däremot skulle det inte förvåna mig, särskilt efter den kris som vi ser början av i Europa nu, om de amerikanska värderingsinstituten (Moodys osv) inte utmäts lika stor tillförsikt längre- och då kanske internationella institut kliver in – frågan är då hur amerikanska företag skulle rankas…
Sen kan det ju vara så att ngn liten stat ifrågasätter Dollarn, ingen bryr sig direkt. Men en stat till hänger på och en vacker dag frågar kanske EU eller Kina hur mkt den egentligen är värd – det är en situation som USA inte kan bomba sig ur
Redan förra året sade Venezuela och ett par andra att dom inte längre skulle värdera oljan mot dollarn (inte många bryr sig).
Ryssarna och OSS har också gjort uttalanden som säger att dom gärna ser naturgasen värderad i annat än Dollar (och sen kanske oljan följer) – även om jag inte vet om dom gjort ngt åt det. Fortsättning följer.
Nu tar iof Euron mkt stryk så kanske dollarn får en liten återkomst – iaf ett tag.
/K
10/05 10:38 at 10:38
Nej amerikanarna är inte så dumma som europeerna. Då tänker jag inte på valutan utan det som ligger bakom dvs produktionsförmågan, och främst då förmågan att producera den mest avancerade högteknologin. Som Samir Amin förvånades över för flera år sen florerar det ju i Europa en föreställning om att produktionen måste klara sig själv, medan alla konkurrenterna (USA, Kina, Japan) griper in hur mycket som helst med politiska medel för att gynna sin egen produktionsförmåga och dess utvecklingsmöjligheter. Se http://www.monthlyreview.org/1206amin.php
10/05 20:23 at 20:23
Samir Amin artikeln var intressant inte minst nagelfarandet av EU/Europas ideologi och politik.
Angående att hjälpa sin egen produktion eller att t.o.m. racka ner på den som vår enfaldige näringsminister Maud gjorde med Saab förvånar nog en hel del ute i världen. Läste precis en artikel i försvar av amerikansk biltillverkning, där nämndes att den utländska andelen bilar som säljs i Korea är 2% och i Japan 5%. Denna dominans av den inhemska produktionen är inte för att de är så mycket bättre utan naturligtvis för att länderna ser till att favorisera sin egen industri med olika metoder.
http://www.counterpunch.org/fingleton07032009.html
13/05 19:41 at 19:41
@lasse: Ja Mauc gav ett litet veligt intryck tidvis.
Självklart skall vi inte köpa upp Saab med skattepengar – det är inte så många, förutom de redan statliga bilbolagen, där det görs i väst heller.
Man stödjer på andra sätt – ökade skrotningspremier, tullar på importbilar (Usa är experter på skyddstullar – iaf så länge folk accepterar de inhemska bilarna som ”good enough”) etc
/K
14/05 14:15 at 14:15
@Klas
Att köpa upp bilindustrier är nog ingen bra ide, bilindustrin har varit övermättad under lång tid, långt före nuvarande kris. Iofs även det ett resultat av att löntagare fått allt mindre del av produktivitetsökningarna sen 70-talet vilket lett till att finanssektorn fått fördel över industri, något som gett hävstång till att industrin samlats på allt förre ägarintressen.
Men som sagt bara för att det inte är en bra ide att förstatliga bilindustrier som slås ut så kan man ju generellt sett göra som alla andra och stödja sin industri med liknande indirekta medel. Iofs har väl bilindustrin varit gynnad tidigare när den såg som flaggskepp som skulle fylla gapet från den försvinnande varvsindustrin. Men det verkar ha avtagit betänkligt, en indikation är att i vart fall tidigare hade svensken en av Europas äldsta bilparker, lite märkligt i ett litet land med hela två ”egna” biltillverkare, det torde inte vara helt obetydligt för sådant som bilindustri att ha en stark hemmamarknad. Därför behöver man ju inte gå till sådana excesser som Japan och Sydkorea. Varven gick ju inte under för att vi var sämre eller dyrare än andra på den tidens övermättade kristidsmarknad utan bl.a. för att de drabbades av dollarturbulens och att konkurrentländerna stödde sina varv mer och vi beslutade att dra oss ur detta. Sydkorea har hela tiden och fortfarande kraftigt stöd till sin varvsindustri, eftersom sydkoreanerna knappast är dumma förmodar jag att de ser en fördel med det. Grassman argumenterade i någon artkel att det kanske hade varit bättre att då på 80-talet stödja en del av de mer avancerade varven än bilindustrin, har för mig att det menades att dessa varv var mer tekniskt avancerade och ge bättre spinn off teknologiskt, vi har ju aldrig tidigare haft några problem att stödja försvarsindustrin med argumentet att det är ett indirekt industristöd som hjälper till att bibehålla landet som avancerad ingenjörs- och industri- nation.