Pengar – ett sätt att fördela produktionsresultaten
och de är inte värda någonting om ingen producerar något.
(Klicka på bilden för att se den animerade versionen)
Kerstin Berminge och Dan Gunnemark bloggar om samhällsfrågor, politik och filosofi |
|
Alla åsikter som förs fram på den här bloggen är helt och hållet bloggarens egna. De representerar på intet sätt Albas hållning.
om oss bloggare om cookies |
|
Motvallsbloggen
|
Webmaster |
19/03 20:37 at 20:37
Detta är så bra bilder, så ord blir överflödiga…
19/03 22:04 at 22:04
”Pengar – ett sätt att fördela produktionsresultaten”
Allvarligt talat?
Och vad har figuren med någonting alls att göra?
19/03 23:54 at 23:54
Gott illustrerat!
20/03 00:10 at 00:10
Vänstern är ett gäng dagisbarn.
20/03 03:29 at 03:29
Skillnaden är väl att i ett kommunistiskt system hade pengarna delats i två lika delar innan de båda männen drunknade. Att dela pengarna lika mellan de två invånarna på den lilla sandön skulle väl vara lika produktivt som socialistisk fördelningspolitik brukar vara. En utmärkt illustration således.
20/03 15:07 at 15:07
Jag förstår inte alls vad druknkandet, öns försvinnande, pengarsäcken eller att den ene bär den andra på axlarna har med någonting att göra. Ingen mening alls i detta!
Men istället får man gissa vad avsikten med bilden skulle kunna vara:
1) Stora belopp är ett problem!?
2) Stora belopp man inte förfogar över själv!?
3) Bemedlade förvarar stora belopp i kontanter!?
4) På en öde ö kan man inte handla med pengar!?
5) På en öde ö finns inga produktionsresultat!?
6) Om ön dessutom sjunker, hjälper inte pengar!?
7) Då drunknkar båda två, fattig som rik!?
8) Med den ene på den andres rygg, blir han blöt lite senare!?
9) Den ’rike’ ville att pengarna blir blöta sist!?
10) Den ’fattige’ går med på att bli blöt först!?
11) Han kanske tom har gjort en deal om detta!?
12) Eller inte, han kanske ’lyder’ pga peningsäcken!?
13) Samarbete är omöjligt om människor har olika belopp!?
14) En måste alltid förlora annars om det ’samarbetas’!?
15) Och det är alltid den utan säcken!?
16) Pengarsäcken utgör en ’struktur’ som
tvingar fram ’samarbete’ som är ogynsamt!?
17) Vi är bara emot att det inte är bra!`
Ja, man kan tolka in väldigt mycket i bilderna. Och man ser också att några blir gladare av detta, att få tolka in sina egna föreställningar och idéer. Eller vad de nu skall kallas.
Men de kan alla sammanfattas i pkt 17): Vi är emot att det är dåligt! Och ingen säger ju emot. Så vad blev egentligen sagt här? Och fanns där något bortom avund och rädsla att drunkna?
20/03 15:35 at 15:35
Jonas N:
Vitsen med karikatyrtckningar, eller ironiska sådana, är att betraktaren förstår dem, inte att tecknaren förklarar dem i en vidhängande uppsats. Hur man förstår mina teckningar beror förstås på vilka referensramar man har.
20/03 17:01 at 17:01
Det var också min poäng, Kerstin.
Man kan se denna teckning (och även din andra) och se saker i den som bekräftar ens åsikter, och/eller illustrerar varför man värderar sina åsikter just som man gör.
Jag listade ett antal ståndpunkter som inte är alldeles ovanliga bland tyckare. Dessa kan man få bekräftade av din teckning, gärna kanske flera samtidigt. Vilka stämmer på dig? På Britt? På Ali E? Troligen olika, sannolikt inte samtliga. Men vilka?
Kerstin, vitsen med det skrivna ordet är att andra skall kunna läsa det. Vitsen med att forma ord till meningar är att dessa då får en innebörd för samtliga att läsa (och ev ta ställning till). Vitsen med resonemang och formulera dem är att andra kan ta del av dem. Reflektera, kritisera, opponera, falsifiera osv.
En annan trevlig begivenhet med detta är att ord, och meningsbyggnad är lika för alla läsare. Även logiken är samma. Bara värderingarna/åsikter kan skilja sig, och sådant kan alltså klargöras mha ord.
Teckningar syftar mer till att förmedla känslor.
Vilka är dina känslor inför din teckning? (Kan du formulera dem?)
20/03 17:58 at 17:58
Jonas N:
Din fråga är redan besvarad och ställer du den en gång till kommer ditt inlägg att strykas enligt reglerna för kommentarer på denna blogg.
20/03 19:09 at 19:09
Bildtolkning: Kanske blev designen inte så bra! så vi återvänder till havet?
20/03 22:56 at 22:56
Strålande teckning, den säger precis vad det handlar om.
20/03 23:52 at 23:52
Kerstin, var kan jag läsa om reglerna för att få kommentara här?
Jag tycker nämligen inte det är kul varken att få sina (i mitt tycke berättigade) frågor raderade …
… eller att vålla andra så mycket obehag att dessa känner sig tvingade att censurera!
Ödmjukast …
Jonas N
20/03 23:59 at 23:59
Pengar har inget värde i sig. Så tolkar jag teckningen.
Bra illustration.
21/03 00:19 at 00:19
Jonas N:
Klicka under Categories till höger: A-Regler för kommentarer!
För övrigt tackar jag dem som uppskattat bilderna
21/03 01:12 at 01:12
Pengar är ackumulerat arbete, värde av arbete som har kunnat sparats. Detta går att byta andras arbete, eller värdet av sådant, och syftet är att distribuera detta i tiden.
Pengar kan ses som ett kontrakt. Ett kontrakt som möjliggör transaktioner mellan värden idag och nya transkationer med samma värden vid ett senare tillfälle. I sig har pengar ingen innebörd. Men om många är överens om att acceptera dessa som transaktionsmedel kan alla de bedriva verksamhet som sträcker sig över långre tider.
Om de som tillhandahåller denna valuta (typ regeringar, riksbanker) missköter sig faller givetvis dess värde, och det blir svårare att bedriva verksamhet som sträcker sig över längre tider iom osäkerheten om dess framtida värde ökar. Färre affärsprojekt blir av. Alla får det lite sämre!
På en öde ö är pengar av ringa värde. Och vi vill inte ha ekonomier som fungerar som de som skulle finnas på öde öar med få individer.
21/03 01:50 at 01:50
Jonas N:
Nej pengar är inte acumulerat arbete. De är ett sätt att fördela resultat av produktionen. De produkter som tillverkats är ackumulerat arbete.
21/03 02:12 at 02:12
Kerstin:
OK. Jag var dum som glömde varför jag en gång slutade kommentera inlägg på din blogg. Censuren av alla kommentarer som är svåra för dig att bemöta gör det meningslöst att ens försöka föra en dialog.
21/03 03:11 at 03:11
Aqurette:
Japp, numer stryker jag hejdlöst alla kommentarer som inte tillför något.
21/03 04:28 at 04:28
jag tänker inte tillföra annat än ett stort hjärtligt skratt för teckningen och några ytterligare flabb i all vänlighet för alla tolkningsmodellerna, speciellt jonas första punkt ”1) Stora belopp är ett problem!?”. Humor är härligt, mina herrar, och damen Kerstin framför allt.
21/03 12:09 at 12:09
Kerstin,
Om nu pengarna inte är accumulerat arbete och om nu pengarna i sig inte har något värde – varför då hetsa upp sig över att dessa värdelösa ting är ojämt fördelade?
Om pengarna inte har något värde så gör det ju inget att den som för tillfället råkar ha mycket pengar väljer att ta med dem ut i sjön och låta dem sjunka till botten (tillsammans med ägaren). Ingenting har ju gått till spillo (förutom ett människoliv…).
21/03 15:23 at 15:23
Nej Kerstin, nu har du fel.
Du har rätt i att produkter har ett värde
som består av det ackumulerade arbetet som har använts.
Men om du arbetar med att skapa någon produkt kan du antingen ta hem den på kvällen (och på så vis spara värdet av ditt arbete) eller så kan du byta det värdet mot pengar att ta hem på kvällen. Då byter du också bort din andel av produktens värde.
Att den senare varianten är mer praktiskt förstår alla som arbetar med produkter som kräver att flera bidrar, som kanske tar längre tid att tillverka, och som man inte kan bära med sig hem på kvällen.
Tänk dig att du är (tex) språklärare. Då är din produkt behållningen (förhoppninsvis) hos alla dem som tagit del av din gärning. Den produkten går inte att spara, och den går knappt att idka byteshandel med heller.
Om du tex vill spara till en ny bil kan du inte hålla igen under en tid för att leverera detta i i en klump när du slår till. Du kan inte heller gå till Konsum och skaffa ryggbiff eller lösgodis med din produkt (och i stort sett ingen annan heller)
Men du kan ta värdet av ditt arbete (dvs lönen) och byta det mot andra människors (resultat av deras) arbete, hos konsum eller hos bilhandlaren. I det senare fallet är det dessutom tillrådligt att du sparar (resultatet av ditt) ditt arbete och konsumerar mindra av andras under en tid.
Begreppsförvirringen bottnar nog i att både produkten, och arbetet som investerats däri har ett värde. Äger du produkten, kan du spara den. Arbetar du för lön kan du spara den istället (men din andel i produkten ökar inte).
(Är det så enkelt att du menar att du helst vill ha bådadera, lön plus andel i det du har fått lön för att göra?)
21/03 16:40 at 16:40
En kommentar till angående raderandet och CLKs kommentarer.
Tänk vad bra om alla kunde bedöma om någon annan tillför något, och dessutom värdera det! Men att påstå sig själv kunna detta bättre än andra vore att sätta sig på en hög häst.
Tvrärtom är nog nästan all behållning människor någonsin får sig till livs ett resultat av ett utbyte med omgivningen. Det är något förmätet att säga att ’din kommentar tillför inget’. Speciellt om man inte förstår den, eller menar frågan är obefogad, eller renatv redan besvarad.
Vad jag kan se här är kommentarer och inlägg ytterst hövliga och välmenta också får man förmoda (jag har iofs inte sett allt som raderats). Att man inte delar åsikter, och även att fakta ifrågasätts, och att kunskapsnivån och förmågan till logik och formulering skiljer sig åt är en annan sak.
Men dete är ju därför man har interaktion med andra människor, eftersom det kan tillföra något.
Eller hur?
21/03 22:54 at 22:54
Jonas:
De inlägg jag stryker, och många fler, skulle utan vidare refuseras om de vore vanliga insändare i en tidning. Ju fler besökare man får, ju fler anser sig ha behov av att bara yttrycka sin ilska, vräka ur sig okvädninsord etc. Nu har jag kommit till den punkten att jag utan prut stryker alla kommentarer som bryter mot kommentarreglerna på den här bloggen. Det här är ingen chatsida!
Skriver man att jag är elak, vilket man är helt fri att tycka, så får man finna sig att bli struken. Det handlar om att hålla uppe kvaliteten på bloggen, och jag ser nu att jag blir tvungen att stryka alltfler inlägg, anar varför.
Ska man kommentera på en blogg ska man ha inlägg i sakfrågan eller något av värde att tillföra diskussionen. Det har man inte om det hela mest går ut på att uttala sin åsikt om bloggarens personlighet eller på att tillskriva bloggaren obehagliga åsikter som denna aldrig gett uttryck för. De som anser att sådant tillför diskussionen något får diskutera i andra fora.
Tillägg 22/3 kl.00.05: Vill påpeka att Aqurette, som blir så upprörd över att hans kommentar hit om min elakhet ströks, håller sig med en hemsida som han kallar för ”blogg” där han censurerar ALLT, skriver vad som helst om människor utan att ge dem en chans att försvara sig på ”bloggen” ifråga, eftersom han inte har någon kommentarfunktion. Det han sysslar med där kan knappast kallas annat än förtal eller ren smutskastning.
21/03 23:31 at 23:31
Jag håller med Jonas om att pengar kan ses som ackumulerat arbete. Men det är ju inte så enkelt som att de alltid är det. Ränta är ett exempel på pengar som inte tillkommit genom arbete.
Hur man än ser på den saken så ser jag poänger i dina ovanstående teckningar, Kerstin. Skarp humor!
Min tolkning är att ön översvämmas för att isarna på polerna smälter… Och killen som bär/simmar utlovas nåra miljoner i lön!? Det är ju fritt att tolka, eller hur?
Läste just en Marsupilami för sonen. Där skojas det friskt om hur galna folk blir inför några guldskatter i djungeln… ”De goda” struntar givetvis i guldet och odlar vänskap. Sedär – kommunistisk propaganda!? Eller handlar det om att lära ungarna att avstå från döds-synden girighet? Jag gillar Marsupilami.
22/03 01:19 at 01:19
Petra och Jonas N:
Jag håller inte med om att pengar är ackumulerat arbete utan envisas med att hävda att det är ett sätt att fördela produktionsresultaten, varor och tjänster. Man kan knappast påstå att somliga acckumulerar lika mycket arbete på en timme som det tar andra 10 eller 100 timmar att ackumulera med sitt arbete. De som får mer i lön/timme, har fått sig mer tilldelat av samhällets samlade produktion och resurser än de som får lägre lön.
22/03 02:41 at 02:41
Petra (även Kerstin)
Vad människor gör med sitt arbete, och speciellt med sitt ackumulerade arbete, är förstås deras egen sak. Men som jag har klargjort är oftast den bästa användningen att byta det mot andras arbete.
Ränta innebär i det perspektivet att någon (fast det är alltid många) har sparat arbete som de tex överlåter till en bank att förvara.
Banken i sin tur betalar en låg ränta för att få förfoga över detta under en överskådlig tid. Bankens arbete är att förmedla detta värde/arbete till andra som är i behov att mycket sådant vid ett tillfälle (tex bilköp eller husbygge). Dessa i sin tur får betala tillbaka, dvs arbeta av, detta under en längre tid. Man kan ogilla ränta som fenomen, eller tycka att den gärna skulle kunna vara lägre, men att betala ränta innebär att man köper en tjänst, dvs andra människors arbete.
Det gills inte att tycka, att ’man’ borde slippa ränta. Det gör man dessutom om man hittar någon som vill överlåta sitt arbete (pengar) under en längre tid utan motprestation.
Det där med att vissa har mycket högre lön än andra är en annan fråga. Hela idén är förstås att man kan köpa andra människors arbete med sitt eget arbete som betalning. Sådana transaktioner blir bara av om man tror att dennes arbete är något man åstundar, dvs har ett värde för en själv. Detta går sällan att fastställa eller värdera i förväg. Det finsn ganska stort inslag av förhoppningar i chefslönesättning. Och misslyckas en sådan åkar han ut illa kvickt.
Problemet i den frågan är snarare att där finns en hel del chsfsjobb som tillsätts och betalas med pengar (dvs folks arbete) utan att dessa har har möjlighet att välja eller dra sig ur. Regelmässigt uppkommer där också problem och inkompetens när inte ansvarsfördelningen blir naturlig, dvs när folk förfogar över andras tid/pengar utan deras medgivande.
Kerstin, när du säger ’fördela’ resurserna implicerar du per automatik någon som har makt/befogenhet att fördela. Jag ogillar denna ordning (se ovan) och jag förordar att folk får förfoga över värdet av sitt arbete efter eget skön. Men jag ser sällan riktiga argument som håller isär vad som är vad i denna och liknande frågor.
22/03 02:50 at 02:50
Jonas:
Nu är det ju somliga som sitter och bestämmer hur denna fördelning ska se ut, vilka som ska ha hög respektive låg lön. Det finns ju ingen i himlen inskriven naturlag om detta.
Och hur det skulle gå till att var och en själv bestämde hur de skulle förfoga över värdet av sitt arbete förstår jag inte, Skulle var och en själv bestämma sin lön?
Det skulle ju dock gå att säga en timmes arbete mot en timmes arbete, men det skulle betyga lika lön/timme. Jag har inget emot den principen även om jag kan acceptera rimligt högre, men inte ohemult mycket högre, lön för mer ansvar, utbildning och erfarenhet. Men hur ställer du dig i den frågan?
22/03 03:09 at 03:09
Det räcker med att var och en skulle få bestämma hur de vill använda sin lön, då skulle mycket vara vunnet!
Alla skulle inte fatta kloka beslut, men alla skulle få ändra sig om de tyckte att det blevo fel!
Det skulle innebära att man finge förfoga över sin egen lön. Det innebär inte att man finge bestämma vad andra skall värdera ens eget arbete till.
Men jag tycker precis som du. Ingen skulle tvingas att betala andras löner mot sin vilja!
Var är det vi inte är överens?
22/03 03:14 at 03:14
Jonas skriver:
Var är det vi inte är överens?
Det vet jag inte för jag förstår inte vad du pratar om
22/03 12:12 at 12:12
Nej, Kerstin, det brukar väl vara så …
22/03 12:16 at 12:16
Nu vill jag komma släpande med Ricardo Semlers bok: Världens ovanligaste arbetsplats. Semco heter företaget som finns i Brasilien. Där sätter de anställda sina egna löner – och det fungerar eftersom alla för egen bokföring – får bevisa att de går runt – och all bokföring är öppen för alla. Det är den mest demokratiska arbetsplats som jag har hört talas om – och fullkomligt liberal i mina ögon
på ett gott sätt – men Ricardo (som äger företaget) brukar beskyllas för att vara lite för socialistisk i liberala kretsar… Ricardo är inte maktfullkomlig och det är svårsmält i de flesta kretsar där makten gynnas.
Länk till min post om saken:
Företaget Semco i Brasilien, onsd. vecka 20, 2005
22/03 16:22 at 16:22
Trevligt exempel, Petra. Och den visar på att liberala system inte hindrar goda saker.
Om det är så bra för alla kommer fler att följa efter dessutom!
23/03 10:30 at 10:30
Läs hans böcker, Jonas! Det är nyttig läsning (gör gott för själen, och man får tänka till)…
07/06 15:06 at 15:06
dåligt att rika ska tro att dom ska klara sig bara för att dom är just rika…föresten är det dåligt att (arbetaren måste simma med den rika på ryggen)…