Dagens nyspråktalare är mycket inovativa och dessutom arbetar det som flitiga bävrar på att få oss alla att acceptera deras språk. Så har ordet ”demokrati”, exempelvis, fått en helt annan innebörd än det hade tidigare. Numer finns det majoritetsvalda diktatorer. Det fanns det aldrig förr.

Säkraste sättet numer, för en politisk ledare att bli kallad ”diktator”, är att han fördelar vinsterna från landets naturtillgångarna mer rättvist över befolkningen. Vald eller inte vald är av intet intresse längre. Det har ingenting med demokrati att göra. Vill personen att även de fattigare ska få med av vinster från landets tillgångar, må det vara olja eller värdefulla metaller eller annat, så är han diktator – punkt slut.

Därav kan vi sluta oss till att med ”demokrati” menas idag inte att man har allmänna och fria val med lika rösträtt för alla vuxna (samt rättstrygghet och likhet för alla inför lagen), som man menade i min ungdom, utan att systemet tillåter de (huvudsakligen amerikanska) multinationella bolagen att dels äga och utvinna alla naturtillgångar i ett land, dels att dessa företag får ta hand om hela vinsten så att ingenting av denna tillfaller folket i landet ifråga. I sanning en totalt ny betydelse av ordet ”demokrati”.