Politik/ekonomi19/03 05:04
Bästa kommentaren läst idag är skriven av Christian på Lasses blogg, ja han har två bra kommentarer där, men slutklämmen på den sista är genial, ett allt-i-ett om alliansens förstånd:
Borgligheten verkar inte förstå att rättvisa och solidartiet också är smörjmedel i ekonomin.
Länk:
Christian kommenterar på Lasses blogg
19/03 08:12 at 08:12
Mycket sanna ord.
Jag har fått mycket att fundera på under senare år, född”in i Centern” som jag är.
Varit mkt aktiv ”hela livet” fram till för ca 5 års sedan.
I år har jag inte ens betalt medlemsavgiften…
Vad håller dom på med egentligen , någon som ens orkar försöka förstå???
19/03 13:31 at 13:31
Jag tipsar gärna om den nyutkomna boken The spirit level, som handlar bland annat om detta: http://www.guardian.co.uk/society/2009/mar/12/equality-british-society
19/03 23:00 at 23:00
Ancan:
Du är inte den enda som blivit besviken på ditt gamla parti. Även jag har blivit det.
Jan Wiklund:
Tack för tipset, den där tror jag att vill läsa.
20/03 00:35 at 00:35
Det är högervågen som blåser upp till orkan – men den har sin upprinnelse för länge sen. Att högern så totalt dominerar opinionsbildningen beror på att man verkligen vinnlagt sig om att kampanja. Det började väl på 70-talet nån gång. Mörka krafter.
20/03 08:53 at 08:53
Och här kom orkanvinden från höger:
Till alla vänner av demokrati och mänskliga rättigheter:
LÄS DETTA!
Det är så upprörande att man bara kvävs av ilska.
Fattar ni vilka nassefasoner EU håller på med.
Det är verkligen djävulskt.
Och vad heter det senaste fanstyget (det är faktiskt rätt ord i sammanhanget) – Jo, INSPIRE!
Läs denna länk och ni tror inte det är sant:
http://mitt-i-steget.blogspot.com/2009/03/djavulen-fanns-i-bilaga-iii-denna-gang.html
Just som man trodde att det inte kunde bli värre
20/03 10:50 at 10:50
Ancan: Den bästa beskrivningen jag har läst på länge av vad som har hänt – i detalj och på markplanet – finner du på Frances Tuuloskorpis webbplats Folkrörelselinjen: http://www.folkrorelselinjen.nu/, rubriken ”Ombudsmannen som talade sanning”.
Jag har beskrivit samma sak på ett mycket mer abstrakt och inte alls lika bra sätt på http://www.folkrorelser.nu/texter/atertill.doc
21/03 01:34 at 01:34
Till ancan:
De ”omtolkar” partinamnet – birger schlaug kallar det Stureplanscentern – och enligt vad jag fattar har det mauderna c-partiet omtolkat sig så, att man avspjälkat förleden i de-centralisering och ägnar sig numera bara åt resten, och inte bara Stureplanscentralisering utan Bryssel-centralisering.
21/03 02:17 at 02:17
Jan Wiklund:
Jo, Ombudsmannens sanningssägande är helt riktigt just ett sådant.
Det är detta som gör ett samhälle med ”jämnviktsarbetslöshet” så utmärkt bra för kapitalet. Kapitalisterna har alltid önskat situationen där folk hänger på fabriksgrindarna för att få jobb. Full sysselsättning, som vi hade när jag var ung och som var socialdemokraternas målsättning ända fram till omkring 1990, skapade det motsatta maktförhållandet, företagarna fick lov att vara rädda om sina anställda för att behålla dem.
Övergivandet av målet ”full sysselsättning” och införandet av målet ”inflationsbekämpning=jämnviktsarbetslöshet” var socialdemokratins vidrigaste svek mot svenska arbetare och löneanställda. Jag förlåter dem aldrig detta.
22/03 16:10 at 16:10
Kerstin:
Det är inte riktigt det Frances pratar om – hon beskriver hur allt med nödvändighet måste gå åt helvete om man inte har en ”folkrörelselinje”, i facket och annorstädes. Om man överlåter åt ombudsmän och politiker att styra och ställa. För de kan inte stå emot kapitalismens tryck ensamma. Det är inte ”svek”, det är kraftlöshet. Ofta nog självförvållad, men dock.
22/03 17:21 at 17:21
Jan Wiklund:
Jodå, det förstår jag, och det är just det som är prblemet, alldeles för få engagerar sig och i tider av kris blir folk ännu mer rädda att bekämpa regeringar som författigar dem.
Endera ska massor av människor inte ha något alls att förlora, för att de ska vara beredda att sluta sig samman och agera mot överheten, eller så ska de vara tämligen trygga i förvissningen om att de behövs och inte behöver betala dyrt för sin uppstudsighet. När jag var ung var det detta senare som gällde. Från 1990 gällde motsatsen, folk blev rädda men hade fortfarande alldeles för mycket att förlora och teg. I slutet av 1800-talet var det så eländigt för så många att de inte hade något att förlora men hoppades att vinna på en gemensam kamp.
23/03 08:29 at 08:29
Ett relativt intetsägande och ideologiskt riktat inlägg måste jag få säga.
Såklart inte inkomstskattesänkningar upphäver lågkonjukturen !!?
Lika klart är väl att även med 100% skatt hade vi inte haft högkonjuktur idag – men kanske ngt värre !!?
Är det ngt som båda sidor måste skärpa sig på är det att försöka skuldbelägga en viss politik för konjukturcyklerna…
/K
23/03 11:49 at 11:49
Klas:
Visst kan man det! Inte skattepolitiken dock, men avregleringen av finanstjänster.
Precis som trettitalskrisen är den nuvarande ett resultat av att en gigantisk pyramidspelsbubbla har brustit. Och att den kunde växa sig så stor berodde på att lärdomarna från 30-talet glömdes bort och att de regler som infördes för finansmarknaderna efter 1929 avskaffades i marknadsfrihetens namn.
Åtminstone är det detta mainstream hävdar idag.
Sen kan man gå djupare än så, och se denna spekulation som ett typiskt periodiskt drag hos kapitalismen – efter en period av produktiva investeringar följer en period då allt producerbart inte kan säljas eftersom efterfrågan är för låg, och då utbryter med nödvändighet en period av spekulation i pappersvärden. Och då har du mer rätt, Klas. Då är all prokapitalistisk politik lika illa.
24/03 07:58 at 07:58
@Jan: Såklart politiken kan förstärka konjukturcyklerna. Huruvid det var marknadens ”fel” eller felaktiga regleringar som ligger bakom den djupa finanskrisen idag kan man debattera…
Jag tror för min del att det är en samverkan mellan för okritiskt agerande ”ekonomer” (läs spekulerande med andras pengar) samt regleringar vars effekter var oöverblickbara.
När man inför en reglering, som den ameriakanska om att även folk utan medel skall ha rätt till eget hus, så är det ofta väldigt svårt att se vilka konsekvenser det kan få. Om man då dessutom överlåter till ”marknaden” (missförstå mig rätt en marknad finns förstås alltid -inte ens den mest inbitne planekonom kan pratat bort det – i detta fallet pratar jag dock om finansvärlden) att själva styra hur man vill lägga upp det – och sedan inte i tid uppmärksammar varningstecken – tja då har man bäddat för en kris…
Människor på en fri marknad försöker naturligtvis tjäna pengar. Och krydda det med många finansvalpars, hmm, speciella sinneslag: ”Tjäna massa pengar kortsiktigt oavsett konsekvenser” -well – inte så bra…
Så kontentan är inte alls att: Kapitalismen har spelat ut sin roll eller några sånna floskler.
Inte heller att: Se vad som händer när man reglerar marknaden, hade den varit helt fri hade det gått mkt bättre…
Det handlar om dålig timing parat med mkt olyckliga politiska beslut- och troligtvis en del lobbying från mäktiga personer som gärna hade kvar den ”guldgruvan” så länge som möjligt – dvs dom som sket i konsekvenserna för hela världen och nu har ”kommit undan” med miljon- eller miljardbonusar på fickan !
Appropå lärdomar: Lärdomen är väl: Pilla inte för mkt i folks ekonomi utan att fundera på konsekvensera på oliak lång sikt, samt följ upp och se till att de regleringar man inför funkar som dom ska.
Lärdom2: Se till att företagsledare och ägar blir ansvariga i större grad för hur man sköter sitt företag ! Tar man ut miljarder till ägarna, eller miljoner i bonus – då skall man ha förtjänat det – inte bara baserat på ett kvartal eller två heller, och definitivt inte i tider av varsel uppsägningar osv ! Går hela företaget bra så skall ledare så väl som övriga anställda få del av det. Går det mindre bra skall varken eller få ut bonusar eller stora löneökningar…
/K