Dags att ta ta tillbaka fredspriset från Barack Obama
Nobels fredspris ska gå till den som under året gjort mest för att rusta ner och bidragit till att minska världens vapenarsenal. I en artikel i Global Research läser vi om USA att:
Just this week, a US Congressional report revealed that the United States is responsible for nearly 80 per cent of all global arms sales in 2011 – some $66 billion worth – a figure that has tripled on previous years. Half of this trade in weapons and death has been plied by the US to the Persian Gulf monarchies who are in turn laundering the arms to Syria.
(Min översättning: Just denna vecka avslöjar en rapport från den amerikanska kongressen att USA är ansvarigt för nästan 80% av all vapenförsäljning i världen under 2011, till ett värde av omkring 66 miljarder dollar – en siffra som har tredubblats under senare år. Hälften av denna handel i vapen och död har skeppats av USA till monarkierna i Persiska Gulfen, som i sin tur skickar dem vidare till Syrien. (1))
Alltså, Obama har inte bidragit till avrustning och har därför definitivt inte gjort sig förtjänt av Nobels fredspris. Han har gjort det motsatta. Norska nobelpriskommittén har, om jag inte missminner mig, försvarat sitt val av Obama med att han lät väldigt fredlig i början av sin presidenttid. Därför var det rätt att ge honom priset då. Dumheter!
Jag har sagt det förr på bloggen och säger det igen: Nobel har inte skrivit att priset ska delas ut till dem som säger att de ska rusta ner, utan till dem som faktiskt har gjort det. Någon borde lära den norska fredspriskommittén läsa innantill och att förstå skillnaden mellan att bara säga något och att göra det. Eller ännu hellre, ta ifrån Norge ansvaret att dela ut priset. Denna kommitté har alltför ofta diskrediterat fredspriset. Det står nämligen inte heller i stadgarna att priset ska delas ut till personer som först bombat ett annat land sönder och samman, efter falska anklagelser, ett land som alltså inte på något sätt har hotat det egna landet militärt, och sedan slutat bomba det.
/Kerstin
1) NAM Summit: Ban Ki-Moon in disgraceful show of US puppetry, Finian Cunningham, Global Research 30/8 2012 (Artikeln handlar i huvudsak om NAM-konferensen i Teheran, om vilken vi nästan bara fått höra att både Egyptens president Mursi och Ban Ki Mon, två av Washingtons knähundar, tillrättavisat Iran, vilket nu inte ger rättvisa åt konferensen.)
– Holder’s Free Pass for Torture and Homicide. No Accountability for Torturers, Marjorie Cohn, counterpunch.org 3/9 2012(Apropå att fredspristagaren Barack Obama beviljat dem som torterat amnesti: Citat: The Obama administration has closed the books on prosecutions of those who violated our laws by authorizing and conducting the torture and abuse of prisoners in U.S. custody…….Amnesty for torturers is unacceptable. General Barry McCaffrey declared, “We tortured people unmercifully. We probably murdered dozens of them during the course of that, both the armed forces and the CIA.”…. But the Obama administration’s decision to allow the lawbreakers to go free is itself a violation of the law. The Constitution says that the president “shall take Care that the Laws be faithfully executed.”)
Fler länkar kan komma senare.
03/09 07:59 at 07:59
Bra förslag.
Det ska väl inte vara så att man först startar krig och sedan avslutar det för att få fredspriset…?
03/09 10:14 at 10:14
Om man är så dum som Nobel, så man anförtror ett statligt organ att dela ut ett fredspris, dvs ett politiskt pris, så får man skylla sig själv.
En stat kommer alltid, under alla förhållanden, att se till sina egna intressen som stat (obs! inte nödvändigtvis detsamma som land) i första hand.
Och om norska staten bedömer att den bäst kan uppehålla sina globala privilegier genom att smöra för USA så kommer den att göra detta.
03/09 13:16 at 13:16
Lasse Strömberg:
Eller gör tvärtemot vad statuterna förestavar för erhållande av priset.
Jan Wiklund:
Men borde inte även politiker inse att de gör bort sig, totalt, om de delar ut priset till personer som gör tvärtom mot vad statuterna säger. Borde man inte också vara lite rädd om sitt internationella rykte?
03/09 15:28 at 15:28
Allianserna kommer först, det goda ryktet i andra eller tredje hand.
03/09 18:57 at 18:57
Jan Wiklund:
Bra att få veta det. Det hade jag ingen aaaaaning om.
03/09 20:58 at 20:58
Norrmännen skämmer ut Nobelprisets rykte. Det är nog ingen längre som tar fredspriset på allvar men det värsta är att det sänker statusen på de övriga Nobelprisen. Ekonomipriset är heller ingen höjdare.
03/09 21:56 at 21:56
Wikström:
Nej, det har blivit lite för många vansinniga prisutdelningar i Oslo genom åren.
Vad gäller Ekonomipriset så är det ju inte ett Nobelpris utan ett pris instiftat av Riksbanken. Nobelstiftelsen borde aldrig ha gett sitt tillstånd att dela ut det tillsammans med de riktiga Nobelprisen. Ekonomipriset har ju också bidragit till att diskreditera Nobelprisen, och kommer att göra det i allt högre grad framöver, vartefter krisåtgärderna bara gör allt värre och värre. Och här är det ju svenskar som bidrar till att förstöra Nobelprisets rykte.
04/09 04:56 at 04:56
Själv tycker jag att Kerstin (+ Wikström) tar upp något mycket viktigt här. Naturvetenskapliga nobelpris kan ju diskuteras, mellan dem som har färdigheterna för att ta ställning. Men även utdelningsceremonierna för dem är med feodal pompa och ståt mer bestrålade än kungabrölopp, årligen. Varför inte begränsa det hela till ett uppmuntrande penningtillskott åt forskningen som utkorats? Varför en tävling med pris och en ceremoni, bland ”celebriteter” som fattar lika lite som jag själv? Litteraturpriset, sedan, är väl ungefär lika ”objektivt” som bingo-lotto.
Men när det kommer till fredspriset blir alltihop en ohämmad klassdemonstration. Obama, t ex, skriver i sin bok (inför valet 2008) att han måste vara inställd på att agera ”sheriff” i världspolitiken. Från ord till handling: truppomflyttningen till Afghanistan, initialbombningen av Libyen och flottans omdirigering till Östasien. Det är inget snack om saken: fredspriset nu och tidigare är rena maktdemonstrationer.
Men allra värst – och här är jag lite sakkunnig och invigd – är ekonomipriserna. Till skillnad från litteratur och fred gör dessa pris anspråk på vetenskaplighet, inte konst (krig är också en konst). Ända sedan Paul Samuelson fick ekonomipriset 1970 har ALLA ”teorier” som belönats och upphöjts följt den sk gränsnytteläran. Det betyder, kort sagt, att hushållningar alltid, liksom framstampade ur naturen och sedan Robinson Cruse, har alternativkostnader och sk preferenser i konsumtionen som sina ”axiom”; det betyder hyllningar till kapitalism och enskilt berikande först och sist.
Det finns de som tackat nej till det nobla priset, t ex Sartre och Lu Doc The. Obama plockade hem det genom en blixtvisit i Oslo, på vägen till Köpenhamn, där han förklarade varför USA varit och kommer förbli ett transmissionsband för miljöförstöring. Världspolis=fred=miljösmutsare=pris
04/09 13:13 at 13:13
Bosse Almunger:
Så sant som det är skrivet.
Förresten läste jag någonstans, fast jag inte minns var, att Obama inte ville åka till Norge och hämta fredspriset men att hans rådgivare förklarade att får man ett Nobelpris då hämtar man det.
Han kanske hade så pass mycket heder i kroppen att han kände sig generad för att han visste vad han var vald för att göra (att ”ta ner” Libyen, Syrien, Libanon och Iran bl.a.) som tack för de stora summor till valkampanjen oljejättarna m.fl. hade försett honom med, och att han inte alls skulle bli en fredspresident.
Eller så genomskådade han spektaklet och fattade att det där var lilla Norges försök att påverka honom, att få honom att leva upp till intentionerna bakom priset och det gillade han inte.