Tala om okunnighet och om att slå in öppna dörrar.

Jag blir så trött.

Redan då den första kursplanen för sfi (svenska för invandrare) kom till, 1973, bestämdes att samhällskunskap och kunskaper om svenska seder och bruk skulle ingå i kurserna. Sedan plockades denna bestämmelse bort under några år, för att återkomma i mitten av 80-talet, då kommunerna fick ansvaret för sfi-undervisningen.

Jag minns ett tillfälle (1992, som jag berättat om tidigare på bloggen) då ett borgerligt kommunfullmäktige, i den lilla kommun där jag arbetade som sfi-lärare, beslutade att invandrarna/flyktingarna skulle få samhällsinformationen redan de första två veckorna på sfi-kurserna.

Plötsligt en dag fick vi sfi-lärare läsa i lokaltidningen om kommunens beslut om samhällsinformationen i sfi-undervisningen, som kommunen hade inspirerats till av massmedias okunniga skriverier om invandrare och om sfi-undervisningen. Vi hade då invandrare från 5-7 olika länder i var och en av våra båda grupper, varav en hel del bara kunde säga ”hej” på svenska när de kom till kurserna. Så jag travade upp till kommunhuset för att fråga hur det här skulle gå till: Skulle kommunen hålla oss med simultantolkar till 5-7 olika språk de första veckorna på kurserna för denna samhällsinformation, skulle man anställa speciella informatörer på dessa språk att förmedla den här informationen eller hur hade man tänkt sig att samhällsinformationen skulle ges? Tjänstemannen (som var en kvinna) som jag frågade, tittade på mig som om jag hade ramlat ner från yttre rymde, fann sig så småningom och förklarade att några tolkar skulle vi förstås inte få, men vi kunde ju visa bilder och peka! 

Då gick jag bara. Man kan inte tala om för folk, rakt upp ansiktet, att man anser att de är dumma som spån.

Undrar om kommunfullmäktiges ledamöter någonsin hade försökt att informera om hur försäkringskassan eller riksdagen fungerar, hur svenskar firar sina helger, hur de beter sig när de besöker andra svenskar eller hur ett kvartsamtal med läraren går till och vad det handlar om, med hjälp av pekande och bilder? För att inte tala om frågan varifrån vi skulle fått det lämpliga bildmaterialet!

På den nivån ligger även Alliansens kunskaper och insikter om hur man lär sig främmande språk, samt om hur man informerar folk, som inte förstår ett ord av vad man säger, om ett samhällssystem och om människornas i ett land seder och bruk.

Galenskapen har suttit i högsätet, vad gäller landets styre i allmänhet, de senaste 20 åren men på sfi-området har galenskapen varit exceptionell. Jag kan nästan inte tro vad jag hör ibland. Får väl utgå ifrån att eftersom de flesta svenskar inte kan något om det här området så kan politiker hitta på precis vilka dumheter som helst utan att skämma ut sig totalt – och det gör de också, framför allt borgerliga politiker. Fast alla som kan något om både språkinlärning och information inser förstås vilka klåpare till ministrar vi har.

Det är förståeligt att ministrar inte kan allt, men de bör inse vad de inte kan och då lyssna till sakkunskapen på dessa områden, samt ta hänsyn till de kunskaper som finns innan de rusar åstad och lagstiftar och förändrar. Dessutom borde de känna till redan existerande lagar och förordningar inom områden de föreslår förändringar av, eller ha förstånd att tillsätta utredare som begriper att de ska ta reda på sådant innan de lägger fram sina förslag till lag- eller förordningsändringar, samt vad som har och inte har fungerat av alla de försök man gjort på området tidigare.

Mitt enkla förslag: Se till att ge sfi-lärarna adekvat och användbar utbildning för undervisningen så blir det bra. Svårare än så är det inte. Det är inte så, som alla borgerliga förslag utgår ifrån, att invandrarna inte vill lära sig svenska. Det vill de. Men de får ofta väldigt dålig undervisning och köp-och säljsystemet inom området är rent förödande för kvaliteten på sfi-undervisningen.

/Kerstin

Länk:
- Nyanlända ska lära sig svenska seder, Rapport, Svt
Några av de tidigare inläggen om sfi-undervisningen på Motvallsbloggen:
- Kommunaliseringen av skolan en katastrof, 8/6 2009
- Björklund och Sabuni pratar i en av alla sina nattmössor, 19/2 2008
- Sfi och problem med svenska språket. Sverige och invandrarna från 50-talet och framåt. Del VI, 20/9 2007
- Sverige och invandrarna från 50-talet och framåt. Del V. 15/9 2007
- Regeringen klampar på i sin upphöjda inkompetens, 18/7 2007
- Svenska för invandrare och alla dessa  charlataner,  9/6 2008
Annat om Alliansens huvudlöshet:
- Slarv med sysselsättningsstatistiken, här är listan, Alliansfritt Sverige
- Regeringen missar att lagen förhindrar yrkesarmé, Alliansfritt Sverige

Det här mötet på vår gårdsplan mellan några av skogens innevånare kunde Dan fotografera på morgonen, genom fönsterglaset dock, varför bildkvaliteten inte är lysande.

Från början stod räven på snöhögen, som vi ser bakom den, och tittade på rådjuren, som tittade tillbaka. Innan kameran hade hunnit fram hade räven förflyttat sig. Skaren är så hård att den bär räven. Rådjuren däremot har den obehagliga situation att skaren ömsom bär ömsom brister under dem. Här står de på en av våra uppskottade gångar.

Och här bestämmer sig herr och fru rådjur för att lämna området.

Då började räven följa efter rådjuren, men på lagom avstånd. Det blev inget foto på det eftersom minneskortet i kameran vägrade lagra fler bilder.

/Kerstin

För ett år sedan, hör jag på Studio Ett, rasade byggnaden som inhyste Kölns stadsarkiv samman. Grunden gav med sig. Under huset höll man, sedan flera år, på att bygga en tunnelbana. Där hade man fått problem med grundvattnet bl.a. Så en dag öppnade sig marken under statsarkivet och huset rasade ner i ett svart hål. Människorna i byggnaden hann ut på grund av en uppmärksam vaktmästare. Även en byggnad bredvid rasade ner i underjorden. Två människor omkom.

Nu, fick vi vidare veta, har det kommit fram handlingar som visar att byggnadsfirmor hade slarvat med armeringen och sålt armeringsmaterial för egen vinning istället för att använda det för tunnelbygget, som det var ämnat för.

När min pappa bodde i Brasilien på 60-talet berättade han den då osannolika historien om hur en skyskrapa rasade i São Paolo därför att byggnadsarbetarna hade sålt armeringsjärnen istället för att armera skyskrapan ordentlig. En riktig U-landshistoria tyckte vi, och pappa berättade den just som ett exempel på hur man slarvade med allt möjligt i Brasilien. Sådant, tänkte vi, vore ju omöjligt i Sverige. Nu händer alltså samma sak i ett grannland inom EU, som vi vant oss vid att betrakta som ett under av noggrannhet och som tekniskt mycket högtstående. Varför undrar man?

Jo, staden Köln har ”avreglerats”, man har nämligen överlåtit åt byggnadsfirmorna att själva stå för kontrollen av byggandet, och av att allting  byggs enligt gällande regler och säkerhetsnormer. Men att företagen skulle ha fuskat kan vi ju inte tro på för så gör ju inga företag eller entreprenörer när de äntligen får mer frihet och slipper förtryckande kontroller från den hemska staten eller kommunen.

Och inte heller har alla nyligen inrasade tak i Sverige med sådant här slarv att göra. De rasar bara för att naturen varit lite ogin i år medan den osynliga handen givetvis har byggt taken fullkomligt säkra och sköter underhållet helt perfekt.

Men allvarligt, de blir fler och fler alltså, tecknen på att det vi vant oss vid att betrakta som världens helt överlägsna kultur, den hos oss i Västvärlden, i I-världen, rutschar utför.

Nu väntar jag bara på de första hissrasen i Sverige, sedan hissar inte längre kontrolleras av ”överheten” utan kontrolleras av husägaren.

/Kerstin

Länk:

- Historiskt arkiv i Köln störtat, Studio Ett

Rekommenderas:

- Att trixa med siffror, bloggen Storstad

- Slarv med sysselsättningssiffrorna – här är listan, Alliansfritt Sverige

- Förbjudna jobb – vad menar Reinfeldt?  Ett Hjärta Rött

I kommentarer till mitt tidigare inlägg har ämnet energisparande i allmänhet och lågenergilampor i synnerhet kommit upp. Om detta finns mycket att säga, men här är till en början min kommentar till kommentarerna.

EU har påbjudit att de vanliga glödlamporna inte längre ska få säljas. I stället ska vi använda lampor som drar mindre energi i förhållande till ljusutbytet. Jag har testat halogenlampor som är fyra gånger dyrare än standardglödlampor, men ändå tycks ha kortare livslängd, där jag provat dem. Led-lampor har jag bara testat i ficklampor och pannlampor och där är de överlägsna allt annat. Tyvärr finns de ännu inte i en utformning så att de kan ersätta glödlampan i en vanlig skrivbordslampa eller takarmatur.

Återstår att använda de kvicksilverladdade s.k. lågenergilamporna. Tyvärr har de kortare livslängd och sparar mindre el än vad som sägs i reklamen och med tanke på detta är de alldeles för dyra. Orsaken till det höga priset är, att samtidigt som EU tvingar oss att köpa dessa lampor, så har samma EU infört skyddstullar för att hålla uppe priset på de lågenergilampor som importeras. Därmed har vi den situationen att det inte i första hand är miljön, utan de europeiska företagen i belysningsbranschen, som tjänar på detta påbud för ”energisparande” från Centrakommittén, förlåt EU-kommissionen.

/Dan Gmark

Länkar:

- Maud Olofsson blandar ihop elektricitet, energi och ekonomi till en enda röra, Motvallsbloggen

– Wikipedia om lågenergilampor och priset på dem

- Wikipedia om halogenlampor